Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Skillnader i hur ALS påverkar olika muskler kan ge viktiga ledtrådar

  • Datum: 16-06-03, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se
  • Källa: http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning/skillnader-i-hur-als-paverkar-olika-muskler-kan-ge-viktiga-ledtradar.cid269803

För att bättre förstå vad som sker vid Amyotrofisk lateralskleros (ALS) har forskare vid Umeå universitet jämfört hur ögonmuskler och extremitetsmuskler påverkas vid ALS.

Forskarna har fokuserat på specifika proteiner som är viktiga för kopplingen mellan muskler och nerver, och upptäckt att ögonmuskler, som påverkas mindre av sjukdomen, verkar ha bättre förutsättningar för att bevara muskel-nervkontakten. Detta enligt en avhandling vid Umeå universitet.

 För att bättre förstå vad som sker vid Amyotrofisk lateralskleros (ALS) har forskare vid Umeå universitet jämfört hur ögonmuskler och extremitetsmuskler påverkas vid ALS. – Medan extremitetsmuskler påverkas kraftigt vid ALS är ögonmuskler mycket mindre drabbade och i vår forskning har vi undersökt varför det är så, säger Vahid M. Harandi, doktorand vid institutionerna för integrativ medicinsk biologi och klinisk vetenskap.

– När vi jämförde extremitets- och ögonmuskler upptäckte vi distinkta skillnader i uttryck av vissa signalproteiner med betydelse för nervers utveckling och överlevnad. Dessa skillnader samt det faktum att ögonmusklernas neuromuskulära kontakter är bättre på att bevara dessa signalproteiner, kallade neurotrofiska faktorer, skulle tillsammans kunna spela en roll för att ögonmusklernas funktion förblir intakt vid ALS.

ALS är en neurodegenerativ sjukdom som vanligtvis drabbar människor sent i livet och som leder till muskelförtvining, förlamning samt tal- och sväljningssvårigheter. Patienter dör vanligtvis inom tre till fem år efter att de första symptomen uppkommit, främst på grund av andningssvikt. I Sverige upptäcks varje år 2,4 nya fall per 100,000 invånare, men på grund av den höga dödligheten finns vid ett och samma tillfälle ungefär 6-9 ALS-sjuka personer per 100,000 invånare.

Vahid M. Harandi

Det huvudsakliga målet med Vahid M. Harandis forskning har varit att utforska hur ALS utvecklas (patofysiologiskt) ur ett muskelperspektiv. I sin forskning har han fokuserat på uttryck och fördelningen av viktiga neurotrofiska faktorer och så kallade Wnt-proteiner i ögon- och extremitetsmuskler. Forskaren har undersökt hur eventuella förändringar kan vara relaterade till både ALS och åldrande. Förändringar i både neurotrofiska faktorer och Wnt-proteiner har tidigare kopplats till flera olika neuromuskulära och neurologiska sjukdomar, inklusive ALS.

– ALS har traditionellt ansetts vara främst en sjukdom som drabbar de motoriska nervceller som styr våra muskelrörelser. En växande mängd forskningsdata pekar dock på att kontakten mellan nervceller och muskelfibrer förloras i ett tidigt stadie, långt innan dessa nervceller själva börjar dö. Det innebär att det kan vara muskelfibrerna som initierar att muskel-nervkontakten upphör och att nervcellen dör. De här upptäckterna har flyttat ALS-forskningens fokus från de nervceller som styr vår muskelfunktion till att även inkludera muskelfibrerna och den neuromuskulära kontakten, förklarar Vahid M. Harandi.

Vahid M. Harandi är forskardoktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB). Hans doktorsavhandling är ett samarbete mellan IMB och Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för oftalmiatrik. Vahid har en kandidatexamen i näringsvetenskap från Iran och en Masterexamen i biomedicin från Högskolan i Skövde. Han kommer från Teheran i Iran.