Vad händer i nervsystemet?

  • Datum: 14-05-05, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se
  • Sakkunnig: professor Lou Brundin, överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska univ. sjukhuset, Solna

Multipel skleros (ms) angriper hjärna och ryggmärg. Nervtrådarna skadas och då störs överföringen av nervimpulser till kroppens olika delar. Skadorna bildar ärrvävnad som har givit sjukdomen dess namn. "Multipel skleros" betyder många ärr.

Detta ger en mängd olika symptom beroende på vilka nervtrådar som blir angripna. Skadorna bildar ärrvävnad som har givit sjukdomen dess namn. "Multipel skleros" betyder många ärr.

Hjärna och ryggmärg.
Hjärna och ryggmärg.
Makrofag angriper myelin längs nervtråd.
Makrofag angriper myelin längs nervtråd.

Ms antas vara en autoimmun sjukdom

Kroppens immunförsvar, de vita blodkropparna, är till för att skydda oss mot sjukdomar, bakterier och virus av olika slag. MS antas vara en autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens immunförsvar, angriper egna friska celler. Se film om nervimpulser vid ms

Filmens berättare:
I hjärna och ryggmärg sker kontakten mellan nervceller med hjälp av nervtrådar, axon. Nervtrådarna leder elektriska nervimpulser som styr kroppens funktioner. En del axon omges av fett, myelin som ligger virat runt axonet. Myelinet fungerar som isolering och förstärker nervimpulsen ungefär som plasten runt en vanlig elektrisk sladd. Myelinet täcker inte hela axonet utan är uppdelat i myelinskidor. Mellan skidorna finns små mellanrum, noder. Impulsen hoppar mellan noderna, vilket gör att den leds mycket snabbt. Myelinet gör de elektriska meddelandena mellan hjärna, ryggmärg och resten av kroppen smidiga och snabba. I myelinförsedda nerver kan impulshastigheten vara upp till 100-150 meter per sekund.

Vid ms tar sig inflammatoriska celler in i hjärna och ryggmärg och utlöser där flera olika processer. En typ av städarceller, makrofager, uppfattar felaktigt myelinet som främmande för kroppen och går därför till attack och bryter ner myelinskidorna i det inflammerade området. När myelinet försvinner bildas ett glapp längs nervtråden vilket innebär att den neurologiska överföringen av meddelanden försämras eller blockeras helt och leder till förminskad eller helt förlorad funktion i olika delar av kroppen.
En period av funktionsbortfall kallas för skov. Inflammationen som ger upphov till ett skov har ett visst förlopp.

Filmens deltagare Lou Brundin:
Det blir sämre några dagar och sedan börjar det plana ut under någon vecka. Ibland kan det vara ett ganska långt förlopp, det beror på hur pass mycket skada som de här processerna ställer till med. Sedan läks den här skadan. Läkningen beror på att det finns reservceller i centrala nervsystemet som kan gå in. Så länge nerven finns kvar och så länge det finns reservceller kvar och de får rätt signaler, så kan det bildas en ny myelinskida. Och det här glappet som bildades mellan myelinskidorna kan pusslas ihop av nya celler. Men den nya myelinskidan blir inte riktigt lika bra som den första. Men så länge man är frisk och inte får feber, så brukar den fungera alldeles utmärkt.

Filmens berättare:
Denna process, när inflammationen läker och nya myelinskidor bildas, kallas för remyelinisering och när det sker kan de kroppsfunktioner som påverkats vid skovet återkomma.

Ibland angriper de inflammatoriska processerna samma ställe många gånger. Då läker inte myelinet lika bra, själva nervtråden går av och nervcellen dör. Ibland kan ms-sjukdomen inledas med att nervceller dör. Det pågår alltså två parallella processer, dels celldöd och dels inflammation som skadar myelinet.
De inflammerade områdena, där myelin förlorats och celler dött, bildar så kallade plack, en ärrvävnad av stödjeceller som ersatter nervcellerna. Placken syns som avgränsade fläckar när man fotograferar med en magnetkamera.