Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Patientlagen

  • Datum: 15-10-26, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se
  • Källa: Neuroförbundet, Magnus Andersson

Syftet med patientlagen är öka dina möjligheter att vara delaktig i, och få ett medbestämmande över, din vård. Studier visar att om patienten upplever ökad kontroll och får vara delaktig i vården, så har det flera positiva effekter. Bla minskar antalet läkar- och slutenvårdsbesök, antalet sjukskrivningsdagar minskar och dessutom ökar patienternas livskvalitet och självförtroende. Patientlagen innehåller grundläggande bestämmelser av generell karaktär som har direkt betydelse för vården, eller som tydliggör möjligheter till inflytande för patienten. Lagen gäller alla sjukdomar och skador, så även neurologiska.

I patientlagen framgår att du som patient har rätt till en hel del information, nämligen om

  • ditt hälsotillstånd
  • vilka metoder som finns för undersökning, vård och behandling
  • vilka hjälpmedel som finns
  • när du kan förvänta sig att få vård (oavsett om vårdgarantin kommer uppfyllas eller inte)
  • vad behandlingen och vården förväntas resultera i
  • vilka risker för komplikationer och biverkningar som finns
  • hur eftervården, som du kan behöva, går till
  • vilka metoder det finns för att förebygga sjukdom eller skada
  • möjligheterna att hos Försäkringskassan få veta mer om att söka vård i ett EES-land eller i Schweiz.

Det är vårdpersonalen som ska ge dig denna information. Enligt patientlagen har du även möjlighet att välja vårdgivare av offentligt finansierad öppen vård. Du kan även välja att få vården i ett annat landsting än där du bor. Detta gäller både öppen vård, primärvård, öppen specialiserad vård och öppen högspecialiserad vård. Med öppen vård menas all vård där du inte blir inlagd. Kravet är att vården drivs av landstinget, eller att - om du önskar gå till en privat vårdgivare - att denne har avtal med landstinget. Om du väljer en utförare utanför det landsting där du bor får du bekosta resorna själv. Ang avgifter för vården så får du betala den taxa som gäller i det landsting där du söker vård. Vårdgarantin gäller dock endast i hemlandstinget.

I varje landsting ska vården ges på samma villkor till patienten, oavsett om denna är bosatt inom landstinget eller bor i ett annat landsting. Sjukvården ska enbart ta hänsyn till de medicinska behov som patienterna har, vilket innebär att de med störst behov har företräde.

Ny medicinsk bedömning

Om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har du möjlighet att få en ny medicinsk bedömning. Vilka tillstånd som ska betecknas som livshotande eller särskilt allvarliga är inte fastslaget, utan får avgöras från fall till fall. Med livshotande menar man i ett kortare tidsperspektiv. Om den sjukdom du har på längre sikt kan medföra en risk för att livet förkortas med något eller några år, så ses den inte som livshotande. För att få en ny medicinsk bedömning så kontaktar du den vårdinrättning du träffat först. Denna ska hjälpa dig med en remiss till en annan vårdinrättning. Det är landstinget där du bor som ska betala för den nya undersökningen och även för din resa och ev uppehälle, oavsett var du får denna bedömning. Hemlandstingets remissregler ska dock följas.

Den nya medicinska bedömningen ska du alltså få av en annan läkare än den du redan träffat, antingen i ditt hemlandsting eller i ett annat landsting. Om den nya bedömningen visar att du bör få en annan behandling än vad ditt hemlandsting anser så ska du kunna få den i stället. Förutsättningen är att behandlingen stämmer överens med vetenskap och beprö­vad erfarenhet, och att kostnaden för behand­lingen är befogad. Det är hemlandstinget som avgör detta, och som ansvarar för att behandlingen ges och även står för kostnaden för denna behandling. Du som patient ska även kunna få sådana behandlingsalternativ som endast finns i andra landsting.

Enligt förarbetena till patientlagen ska patienten kunna ha möjlighet att välja en viss behandling även om den är dyrare än andra behandlingar som kan finnas. Annars skulle ju möjligheten att få välja behandling i praktiken vara skenbar i många situationer. Samtidigt finns gränser för hur stora kostnadsökningar som kan accepteras med hänsyn till den förväntade nyttan för patienten. Den förväntade nyttan får inte vara ringa eller försumbar i förhållande till merkostnaderna. Det kan vara så att den medicinskt ansvarige och du som patient har olika åsikter om de icke-medicinska effekterna av olika behandlingsalternativ. Där är det sagt att patientens egen värdering bör tillmätas större betydelse om det rör sig om en allvarlig sjukdom eller skada, även om det medför kostnadsökningar.

Hjälpmedel

När det finns olika hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

Avslutningsvis – patientlagen innehåller skyldigheter som vårdgivarna och hälso- och sjukvårdspersonalen har gentemot patienterna. Den innehåller dock inte rättigheter i den meningen att beslut som fattas inom vården kan prövas i någon domstol.

Läs mer

- Patientlag (2014:821)

- Proposition 2013/14:106 Patientlag

- Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL

- SKL Sammanställda svar på vanliga frågor om patientlagen, SKL (PDF-dokument,)

- 177.se/Stockholm/Tema/Patientlagen/