Hoppas på cellterapier mot sällsynta diagonserna NMO och MG

  • Datum: 17-05-15, Publicerad av Håkan Sjunnesson
  • Nyhetsredaktör: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

Neurologiveckan 2017 reportage 2: Det spännande ämnet cellterapiforskning höll neurologen Clas Malmeström en spaning in i framtiden om. Här kan det finnas nya möjligheter att behandla hjärntumörer och de sällsynta diagnoserna myastenia gravis (MG) och Neuromyelitis optica, (NMO) i framtiden. Hör poddradiointervjun!

Neuropodden. lyssna på neurologen Clas Malmeströms framtidsspaning om att kanske kunna behandla diagnoserna myastenia gravis (MG) och Neuromyelitis optica, (NMO) med cellterapier och om de svåra brytpunktssamtalen med patienten, när behandlingar avbryts. (MP3-dokument, 7.8 MB)

Cellterapier är enligt Neurologen Clas Malmeström studerar forskningen entusiastiskt:-Forskning jag presenterade handlar om en djurexperimentell modell som beskrevs i tidskriften Science 2016. Och den visar att cellterapi skulle kunna påverka positivt, dels olika cancersjukdomar som malign agliom (en cancertumör i hjärnan) , eller neurologiska sällsynta sjukdomar som Neuromyelitis optica NMO och myastenia gravis, mg, säger Clas Malmeström. Foto. Håkan Sjunnesson / NeuroMediadr. Clas Malmeström på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg på sätt och vis en utveckling från tekniken vid blodstamcellstransplantationer, som görs mot ms, multipel skleros. Där påverkar man vissa blodstamceller och "tvättar bort" stamcellernas förmåga att bilda multipel skleros-inflammationer.
Men Cellterapier är en grupp av behandlingar där man tar om hand om specifika levande celler från patienten själv eller någon annan person. Dessa celler har en viss effektormekanism riktad mot något man vill ha bort ur kroppen. Efter genmodifieringen får patienten cellerna med de modifierade generna och då påverkar de defekta sjuka celler och oskadliggör dem.

Mot NMO, MG och hjärntumör

Neurologen Clas Malmeström studerar cellterapiforskningen entusiastiskt:
-Forskning jag presenterade handlar om en djurexperimentell modell som beskrevs i tidsskriften Science 2016. Och den visar att cellterapi skulle kunna påverka positivt. Dels för att behandla olika cancersjukdomar som malign agliom (en cancertumör i hjärnan) , dels neurologiska sällsynta sjukdomar som Neuromyelitis optica NMO och myastenia gravis, MG, säger Clas Malmeström.
-Det här är ett fält som utvecklas mycket nu och det kanske skulle kunna finnas behandlingar för människor om 5-10 år, menar Malmeström.

Berättar om ödesmättade brytpunktssamtal

I poddradiointervjun kopplad till denna artikel berättar neurologen Clas Malmeström också om det svåra arbetet med brytpunktssamtal. Det är det samtalet som neurologläkaren och vårdpersonalen har med patienten och de anhöriga, när behandlingar måste avbrytas, eftersom fortsatt behandling är meningslös.

Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

Neurologen Clas Malmeström studerar forskningen entusiastiskt:-Forskning jag presenterade handlar om en djurexperimentell modell som beskrevs i tidsskriften Sciense 2016. Och den visar att cellterapi skulle kunna påverka positivt, dels olika cancersjukdomar som malign agliom (en cancertumör i hjärnan) , eller neurologiska sällsynta sjukdomar som Neuromyelitis optica NMO och myastenia gravis, mg, säger Clas Malmeström.

Kortfakta om Myastenia gravis (MG)

Myastenia gravis (MG) betyder "allvarlig muskelsvaghet" och är en diagnos som tillhör gruppen neuromuskulära sjukdomar, nmd. MG angriper impulsöverföringen från nerv till muskel. 1 på 100.000 invånare insjuknar årligen.
Vid myastenia gravis, bildas antikroppar som förstör receptorerna på muskelsidan som ska ta emot signalämnet acetylkolin från nerven. Detta leder till en brist på receptorer. Acetylkolinet kan inte förmedla nervimpulsen till muskeln lika bra och därför hindras muskeln från att dra sig samman. Ändplattan kännetecknas vid mg av minskat antal receptorer, grunda och färre veckbildningar och vidgad klyfta mellan nervända och muskel.
Det finns mediciner som förbättrar muskelkraften tillfälligt. De hindrar ett enzym i den synaptiska klyftan som kallas acetylkolinesteras och gör att acetylkolinet, som har fastnat i receptorn, verkar under längre tid.
Det är en effektiv och symptomlindrande medicin, men den är långt ifrån botande. Har man svår myasteni med för få receptorer hjälper inte kolinesterashämmare. Då måste man ta till så kallade immunomodulerande behandlingar som långvarigt kan mildra symptomen. Några exempel är kortison, azatioprin och ciklosporin.

Många personer med mg har också förändringar i tymus, en körtel som sitter bakom bröstbenet. Många blir bättre om tymus, körteln bakom bröstbenet, opereras bort. Denna körtel kallas även för brässen.
Läs mer om Myastina Gravis (MG) i Neuroguiden>

----------------------------

Kortfakta om Neuromyelitis optica, (NMO)

Neuromyelitis optica är en autoimuns sjukdom som finns i två varianter med olika förlopp: en som ger återkommande skov (polyfasisk) och en övergående (monofasisk). Sjukdomen kan börja i alla åldrar, men symtomen visar sig oftast vid 35-45 års ålder. Den polyfasiska formen är vanligast och förekommer betydligt oftare hos kvinnor än hos män.
Sjukdomen visar sig först som synnervsinflammation (optikusneurit), för det mesta bara i ena ögat, och/eller ryggmärgsinflammation (transversell myelit). Synnerven och ryggmärgen drabbas ibland samtidigt eller i snabb följd efter varandra, men det kan också vara ett långt intervall mellan inflammationerna.
Synnervsinflammationen karaktäriseras av smärtor i ögonen och synnedsättning, och ryggmärgsinflammationen leder till nedsatt känsel och förlamningar i ben och armar. Förmågan att kontrollera urinblåsan påverkas ofta.
1-2 personer per 100 000 inånare insjuknar årligen och cirka 400 svenskar lever med diagnosen, fler kvinnor än män.

Tidigare har neuromyelitis optica ansetts vara en variant av multipel skleros (MS), men det är en egen sjukdom där orsak och behandling ser annorlunda ut. Neuromyelitis optica beskrevs första gången 1894 av neurologen Eugène Devic och hans forskarstudent Fernand Gault, båda verksamma vid sjukhuset Hôtel Dieu i Lyon, Frankrike.
Inga förändringar (mutationer) i någon gen har ännu kunnat kopplas till neuromyelitis optica.
Läs mer om den neurologiska diagnosen Neuromyelitis optica, (NMO)>
http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/neuromyelitisoptica

-------------------

Läs mer om Neuroförbundets omfattande arbete för den neurologiska forskningen och kampen för ett tillgängligt och användbart samhälle för alla>

Bli medlem i Neuroförbundet direkt>

Vill du ha kontakt med någon av Neuroförbundets diagnosstödjare?>

Neurologen Clas Malmeström studerar forskningen entusiastiskt:-Forskning jag presenterade handlar om en djurexperimentell modell som beskrevs i tidskriften Science 2016. Och den visar att cellterapi skulle kunna påverka positivt, dels olika cancersjukdomar som malign agliom (en cancertumör i hjärnan) , eller neurologiska sällsynta sjukdomar som Neuromyelitis optica NMO och myastenia gravis, mg, säger Clas Malmeström. Foto. Håkan Sjunnesson / NeuroMedia
Neurologen Clas Malmeström studerar cellterapiforskningen entusiastiskt:
-Forskning jag presenterade handlar om en djurexperimentell modell som beskrevs i tidskriften Science 2016. Och den visar att cellterapi skulle kunna påverka positivt, dels olika cancersjukdomar som malign agliom (en cancertumör i hjärnan) , eller neurologiska sällsynta sjukdomar som Neuromyelitis optica NMO och myastenia gravis, mg, säger Clas Malmeström. Foto. Håkan Sjunnesson / NeuroMedia