Symptom och sjukdomsförlopp

  • Datum: 14-05-05, Publicerad av anne.thelander@neuroforbundet.se
  • Sakkunnig: Harriet Bengtsson, överläkare vid sömnutredningsavdelningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Narkolepsi är en livslång neurologisk sjukdom som beror på en störning av vakenhet och sömn. Diagnosen kännetecknas av en rad symptom, som dagsömnighet med ofrivilligt insomnande, sömnparalys, kataplexi och hallucinationer.

Filmens deltagare Harriet Bengtsson:
Det mest kända symptomet vid narkolepsi är att man lätt somnar under dagen i olika situationer. Men vad man glömmer bort är att personer med narkolepsi också sover väldigt dåligt.

Sedan har vi något som är väldigt svårt för framför allt tonåringar att hantera, medan vuxna har lärt sig att hantera det bättre. Det är en muskelsvaghet som inträder i känslomässiga situationer, oftast vid skratt, men också vid förvåning, vrede, och i kärlekslivet. Det kallas kataplexi och handlar om att man vid starka känsloyttringar forlorar kraften och kontrollen i musklerna, vilket kan leda till att man faller ihop. Det är de främsta kännetecknen.

Sedan finns detta med att man snabbt blir utvilad av en kort sömntid på dagen, 10–15 minuter. Det är inte vanligt hos andra.

Personer med narkolepsi kan också ha något som kallas sömnparalys. Vad som händer är att om de vaknar på natten så kan de plötsligt inte röra sig. Det är väldigt skrämmande. Det finns också något som heter hypnagoga hallucinationer, att man börjar drömma väldigt snabbt på kvällen. Det finns också narkolepsipatienter som tycker att hela natten i stort sett är en enda lång filmsekvens.

Det mest kända symptomet

Är att man lätt somnar under dagen i olika situationer. Men personer med narkolepsi sover också väldigt dåligt på natten.

Diagrammen visar prevalensen av de olika symptomen
Diagrammen visar prevalensen av de olika symptomen

Vilovärde vid kort sömn på dagen

Om en person med narkolepsi sover 10–15 minuter på dagen så blir de väldigt snabbt utvilade, vilket man normalt inte blir så lätt. Man säger att personen har ett vilovärde vid kort sömn.

Kataplexi – plötslig muskelspänningsförlust i emotionella situationer

Kataplexi innebär att man tappar kontrollen över sina muskler, ofta i nacken, hakan eller benen. Man blir slapp och utan styrsel. Om man blir väldigt glad eller ledsen helt plötsligt kan man falla ihop. Något som många av oss upplevt någon gång är att vi tappat hakan när vi blivit mycket förvånade, eller knäsvaga när något hemskt har hänt. Vid narkolepsi kan det för någon räcka med att man träffar grannen på stan för att man ska tappa muskelkraften och falla omkull. För en annan person kan det inskränka sig till några ryckningar i knäveck eller nacke. Personen är vid medvetande medan attacken pågår.

Hallucinationer – drömliknande upplevelser vid insomnandet eller uppvaknandet

I övergången mellan vaket och sovande tillstånd ser man syner och hör ljud. Det kan vara både skrämmande och angenäma upplevelser.

Sömnparalys – oförmåga att röra sig vid uppvaknandet eller insomnandet

När man är på väg att somna eller vakna känner man sig helt förlamad i några sekunder eller minuter. Man kan inte röra armar och ben, resa sig upp eller tala. Effekten kan vara i flera minuter men går över vid beröring. Graden av symptom är individuella. Vilka symptom man har och graden av symptom varierar mellan olika personer. Det som oftast förekommer är dagsömnighet och förmågan att bli utvilad av väldigt kort sömn på dagen.

Dagsömnigheten är det socialt mest handikappande och jobbiga. I vissa situationer också farliga, till exempel vid bilkörning. Graden av kataplexi – plötslig muskelspänningsförlust – kan variera. Hos vissa kan det vara ett enormt problem, hos andra uppstår det bara lite då och då. Många har aldrig några hallucinationer och sömnparalyser, eller bara väldigt sällan.

Vanligen debuterar narkolepsi i 10–20-årsåldern. Sjukdomen brukar inte försämras över tid, utan de symptom man har när sjukdomen debuterar brukar förbli på ungefär samma nivå.

Nästa kapitel ...