Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Parkinsonseminarium samlade kunskap 200 år efter första diagnosen

  • Datum: 17-04-12, Publicerad av Håkan Sjunnesson
  • Nyhetsredaktör Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media

Under ett välbesökt seminarium om den samlade forskningen kring Parkinsons sjukdom, kom förhoppningsfulla rön fram. Både när det gäller symtomdämpning, förhoppningar om nya bromsande behandlingar och vikten av patientaktivitet för ökat välbefinnande. Hör poddradioreportaget med Riggare, Heiman, Svenningsson & Perlmann!

Hör NeuroMedias poddradioreportag med Thomas Perlmann, Sara Riggare, Mats Heiman och Per Svenningsson (MP3-dokument, 14.7 MB).

Orsaken till att det internationella seminariet om Parkinsons sjukdom hölls på Karolinska institutet i Stockholm, var att det i år är 200 år sedan doktor James Parkinson 1817 första gången dokumenterade sex patienters likartade symtom och kallade diagnosen Parkinsons sjukdom.'
Orsaken till att det internationella seminariet om Parkinsons sjukdom hölls på Karolinska institutet i Stockholm, var att det i år är 200 år sedan doktor James Parkinson 1817 första gången dokumenterade sex patienters likartade symtom. Diagnosen Parkinsons sjukdom myntades.
Under seminariet på Karolinska institutet 2017 samlades kunskap och forskning upp på olika fronter och det finns ljuspunkter när det gäller symtomlindrande behandling. Men när det gäller sjukdomsbromsande behandling är det fortfarande en hel del forskningsarbete som måste göras.

Riggare om egen hälsokontroll

Patienten Sara Riggare har diagnosen Parkinson sedan flera år och berättade för audiotoriet om hur hon håller sin hälsa på topp genom att använda tillgänglig digital hälsoteknik Sara Riggare. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMediamed sin neurologs välsignelse. Med olika sensorer monitorerar hon sig själv och mäter olika värden i kroppen, sömn och näringsintag och på så sätt må bra i vardagen.

Så ser Parkinsonhistorien ut i korthet

På 1950-talet började man förstå dopaminets roll när det gäller Parkinsons sjukdom och under 1960-talet fick man förståelse för nya behandlingsmöjligheter med L-dopa (levodopa). L-dopa, som är ett förstadium till kroppens eget dopamin, revolutionerade behandlingen och används fortfarande som bas i symtombehandlingen.
DBS, Deep Brain Stimulation med elektroder i hjärnan som stör ut skakningssymtomen, används av cirka 100.000 människor i världen idag och är en effektiv symtombehandling för många med Parkinson.
När det gäller framtida bromsande behandlingar står hoppet till genterapi och stamcellsbehandlingar och inom några år kan sådana försök förhoppningsvis startas, enligt forskarna.'

Heiman, Permann & Svenningsson

Patienten Mats Heiman har haft Parkinsons sjukdom i åtta år och han berättade under seminariedagen om den forskningsfond han och hans fru skapat för att stödja parkinsonforskningen.
Forsakaren Thomas Perlmann på Karolinska institutet berättade grundläggande om hur Parkinsons sjukdom utvecklas, men forskarna vet fortfarande inte varför sjukdomen triggas igång.

En annan av dagens föreläsare är Per Svenningsson, neurolog på Karolinska sjukhuset och han hävdar att forskningen pågår på bred front, men att sjukdomen är väldigt komplex.

Text, foto & poddradioreportage: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

------------------

Kortfakta om parkinsons sjukdom:

Parkinsons sjukdom förekommer hos cirka 15 av 10 000 invånare, men över 60 års ålder blir den vanligare, då 100 på 10 000 invånare och i högre åldrar 200 på 10 000 invånare.
Ärftliga former förekommer och arv och miljöfaktorer samverkar i olika grader. Personer med nära släkting som har Parkinsons sjukdom har cirka 6 gånger ökad risk att utveckla sjukdomen.

Läs mer om diagnosen Parkinsons sjukdom i Neuroguiden>

Läs mer om andra neurologiska diagnoser i Neuroguiden>

Bli medlem i Neuroförbundet och få rättshjälp och diagnosstöd>

Stöd Parkinsonforskningen och övrig neurologisk forskning via Neuroförbundets forskningsfond / Neurogåvan>

parkinsonseminarium 2017 KI. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

Inmonterade i seminariebilden ovan är personerna som är intervjuade i poddradioreportaget. Från vänster neurologerna; överst Per Svenningsson och nedanför honom Thomas Perlmann. Till höger patienterna; överst Sara Riggare och nedanför Mats Heiman. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia 'Hör NeuroMedias poddradioreportag med Thomas Perlmann, Sara Riggare, Mats Heiman och Per Svenningsson


En annan av dagens föreläsare är Thomas Perlmann på Karolinska institutet, och han hävdar att forskningen pågår på bred front, men att sjukdomen är väldigt komplex. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia
En av dagens föreläsare är Thomas Perlmann på Karolinska institutet, och han hävdar att forskningen pågår på bred front, men att sjukdomen är väldigt komplex. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

'Orsaken till att det internationella seminariet om Parkinsons sjukdom hölls på Karolinska institutet i Stockholm, var att det i år är 200 år sedan doktor James Parkinson 1817 första gången dokumenterade sex patienters likartade symtom och kallade diagnosen Parkinsons sjukdom.

'Ur boken i vilken doktor James Parkinson beskrev de första diagnosticerade fallen av Parkinsons sjukdom för 200 år sedan, 1817.

Patienten Mats Heiman har haft Parkinsons sjukdom i åtta år och han berättade under seminariedagen om den forskningsfond han och hans fru skapat för att stödja parkinsonforskningen. Foto: Håkan Sjunnesson

'Patienten Mats Heiman har haft Parkinsons sjukdom i åtta år och han berättade under seminariedagen om den forskningsfond han och hans fru skapat för att stödja parkinsonforskningen. Foto: Håkan Sjunnesson

' Läs om mediaprofilen Hans Crispin, som lever med Parkinsons sjukdom sedan 10 år>