En kvinna och en man som sitter i rullstol.
Neuromuskulär skolios uppträder i samband med sjukdomar i nervsystemet eller muskulaturen, som till exempel cerebral pares, spinal muskelatrofi och Duchennes muskeldystrofi. (Modellerna på bilden har inte nödvändigtvis något samband med texten på sidan.) Foto: Peder Björling.

Skolios

Skolios är inte en neurologisk sjukdom, egentligen inte alls ett namn på en sjukdom utan en beskrivning av ryggradens utseende. Många neurologiska diagnoser har beröringar med skolios av olika orsaker till exempel multipel skleros (ms), cerebral pares (cp) och muskulära sjukdomar.

Skolios innebär en ryggradskrök i sidled, det vill säga att ryggen är krokig sedd bakifrån. Skolios kan vara funktionell eller strukturell. En funktionell krök är sekundär till något annat tillstånd eller åkomma och försvinner helt om orsaken försvinner. Den kan exempelvis bero på benlängdsskillnad (statisk skolios) eller något smärttillstånd (ischiasskolios).

En strukturell skolios kan inte korrigeras fullt ut eftersom formen på vissa kotor och diskar är förändrade. Dessa krökar inkluderar en rotation av kotpelaren som kan resultera i en "puckel" i bröstryggen. Denna uppstår när kotorna roterar och får med sig revbenen så att bröstkorgen blir asymmetrisk.

De strukturella skolioserna indelas i idiopatiska, kongenitala och neuromuskulära, syndromrelaterade samt sekundära.

Vad händer i nervsystemet vid skolios

Ryggraden har en stödjefunktion i kroppen och består av 24 kotor. Mellan kotorna ligger diskar. För att ryggraden ska hänga ihop, men också vara rörlig, finns leder mellan kotorna. Dessa leder hålls samman av ledband och korta muskler. När man böjer ryggraden sker en liten rörelse i varje led. I själva disken finns en rörlighet på grund av att disken är mjuk, ungefär som ett radergummi. Diskens kärna består av en mjuk massa medan den yttre delen är en fastare kapsel.

Det finns två huvudgrupper, funktionell och strukturell skolios

Funktionell skolios

En funktionell skolios beror på någon yttre orsak och försvinner helt om denna försvinner. Den kan till exempel bero på benlängdsskillnad, så kallad statisk skolios, eller något smärttillstånd, så kallad ischiasskolios.

Strukturell skolios

En strukturell skolios kan inte försvinna helt då formen på vissa kotor och diskar är förändrade. Vid strukturell skolios sker också en rotation av kotpelaren som kan skapa en puckel i bröstryggen. De strukturella skolioserna delas in i fem grupper:

Idiopatisk skolios

"Idiopatisk" betyder "av okänd anledning". 80 procent av de strukturella skolioserna är idiopatiska och nästan alltid S-formade. Lindrig skolios är lika vanlig hos båda könen men 80 procent av dem som rekommenderas behandling är flickor. Den nedre gränsen för att en krök ska kallas skolios är 10 grader. Bidragande orsak kan vara ärftlighet, avvikande tillväxtmönster, lång kroppslängd eller avvikande utveckling av skelettet. Tillväxthastigheten hos ett barn spelar stor roll. När barnet kommer in i en kraftig tillväxtperiod kan skoliosen plötsligt öka. Hos flickor sker det oftast under förpuberteten och hos pojkar kommer denna något senare.

Kongenital skolios

Anledningen är en medfödd missbildning inom kotpelaren som orsakar en ojämn tillväxt. Barn och ungdomar med kongenital skolios har ofta andra sjukdomar/funktionsnedsättningar. Missbildningen ses redan hos nyfödda barn och operation görs ofta tidigt, så kallad steloperation, som stoppar tillväxten i det aktuella området.

Neuromuskulär skolios

Den uppträder i samband med sjukdomar i nervsystemet eller muskulaturen, som till exempel cerebral pares, spinal muskelatrofi och Duchennes muskeldystrofi.

Skoliosen blir svårare om åkomman är allvarlig, om den sitter långt upp i nervsystemet och ju tidigare den yttrar sig. Den ökar nästan alltid om rörelseförmågan avtar. Krökningen är i dessa fall oftast C-formad.

Syndromrelaterad skolios

Många så kallade syndrom (kombination av symptom och sjukliga tillstånd eller missbildningar) inkluderar skolios. Många av dessa syndrom är ärftliga.

Sekundär skolios

Här är skoliosen sekundär till en tidigare skada eller sjukdom, exempelvis en fraktur eller en infektion.

Om man har en lindrig form av skolios (liten krökning) har man oftast inga besvär och kan betrakta sin rygg som frisk. En lite kraftigare krökning ger ett förändrat utseende av ryggen men inga besvär. Är skoliosen grav (stor krökning) ökar risken för ryggsmärtor och svårigheter med andningen.

Stöd oss

Din gåva gör att vi kan fortsätta kämpa för ett samhälle där alla har samma möjligheter och rättigheter.

Ge en gåva idag!
 

Relaterade nyheter

Svenska skoliosföreningen bjuder in till föreläsning

Skoliosföreningen meddelar att Dr Hans-Rudolf Weiss, ortopedkirurg och sonson till Katharina Schroth, som utvecklade och banade väg för Schroth-metoden i Tyskland på 20-talet kommer och föreläser den 23 april i Stockholm.

Läs mer
2021-10-25

Neurologen svarar: Då ska du söka hjälp

Huvudvärk och domningar är vanliga symtom vid neurologiska sjukdomar. En halv miljon personer i Sverige lever med neurologiska diagnoser, som exempelvis MS, stroke, Parkinson och polyneuropati. Neurologiska diagnoser kan yttra sig på olika sätt och inte sällan kommer symtomen smygande. Det kan börja som domningar, ett pirrande eller skakningar i en kroppsdel som kommer plötsligt eller ökar snabbt i frekvens över tid.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
Avhandling
2019-10-29

Riskfaktorer för skolios hos barn med cp identifierade

Sämre motorisk förmåga, att vara flicka, epilepsi samt svårighet att sträcka knät. Det är fyra faktorer som ökar risken för barn med cerebral pares, cp, att utveckla skolios. Det visar sjukgymnasten och doktoranden Katina Pettersson i sin avhandling som hon lägger fram den 1 november i Västerås.

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer