Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


300.000 till stor skånsk studie om hur strokeuppföljningen ser ut

  • Datum: 15-12-02, Publicerad av Håkan Sjunnesson
  • Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

Doktoranden och ST-läkaren Teresa Ullberg mottog Neuroförbundets 300.000 kronor-stipendium vid ett strokeseminarium på Skånes Universitetssjukhus SUS.
-Många strokepatienter försämras efter tre månader. Nu ska vi studera hur förändringen är efter ett år, en ovanlig långtidsuppföljning. Hör podd-radiointervjun!

Poddradio: Hör intervju med ST-läkaren och forskaren Teresa Ullberg och hur det lät när hon fick Neuroförbundets stipendium> (MP3-dokument, 4.9 MB)

Hittills råder en norm att strokepatientersVid ett seminarium på neurologmottagningen på Skånes universitetssjukhus medverkade ett 30-tal läkare och sjuksköterskor specialiserade på stroke. Doktoranden och ST-läkaren Teresa Ullberg mottog där Neuroförbundets 300.000 kronor-stipendium. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia hälsa har stabiliserast cirka tre månader efter själva stroken.
-Men resultaten från mina delstudier visar att det faktiskt är en betydande del av stroke-patienterna som försämras efter tre månader. I min avslutande studie ska jag studera hur förändringen är efter ett år. Den sortens långtidsuppföljning görs inte så ofta, säger ST-läkaren Teresa Ullberg.
Vid seminariet i Malmö redogjorde ST-läkaren Teresa Ullberg om sin forskning hittills och tankarna om det avslutande forskningsprojektet och höll en kort föreläsning om sina studier kring strokepatienter.

Ovanligt med långtidsstudie

Stroke och sedan? Är temat på den forskningsstudie som ST-läkaren Theresa Ullberg vid Skånes universitetssjukhus, SUS, har fått ett stipendium på 300.000 kronor från Neuroförbundet för att göra under år 2016. Det är hennes fjärde och sista doktorandstudier på konsekvenserna efter en stroke för strokepatienter i Skåne. Knappt 7000 patienter i livet kommer att studeras och de ingår i ett register för strolepatienter som Region Skåne förvaltar.

Betydelsefull framtidsforskning

Neuroförbundets vice ordförande Bengt Olsson från Malmö delade ut stipendiechecken och lovordade hennes forskning.
-Neuroförbundet stödjer patientnära forskning och din forskning kan betyda mycket för att förbättra vården och uppföljningen för strokepatienter i framtiden, sa Bengt Olsson i sitt anförande.
Neurologen och överläkaren Jesper Petersson vid SUS handleder doktoranden och ST-läkaren Teresa Ullberg. Han ser intressanta resultat i hennes forskning om att det brister i uppföljningen av strokepatienter. Något som måste studeras ännu mer för att förbättras.

Doktoranden och ST-läkaren Teresa Ullberg. Hon mottog Neuroförbundets 300.000 kronor-stipendium vid ett strokeseminarium på neurologmottagningen på Skånes universitetssjukhus. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

Socioekonomiska faktorer

Mitt doktorandprojekt handlar om socioekonomiska faktorers betydelse för strokeuppföljning och följsamhet mot strokeförebyggande medicin.
-De flesta studier på konsekvenserna av en stroke för en person, slutar ungefär tre månader efter själva stroken. Men den studie jag leder nästa år fokuserar på hur det går för patienten ett år efter stroken. Och vi vill också se hur utfallen förändras mellan tre månader och ett år efter stroken.
Att det hittills varit ovanligt med den längre undersökningstiden är en kostnadsfråga, enligt henne.
-Att göra en sådan här stor studie under så lång tid är en stor apparat och hittills har man tyckt att tillståndet för patienten har stabiliserats efter tre månader. Därför har det hittills inte funnits någon grund för att titta på ett längre perspektiv, säger Teresa Ullberg och fortsätter:

Neurologen Jesper Pettersson handleder doktoranden och ST-läkaren Teresa Ullberg. Hon mottog Neuroförbundets 300.000 kronor-stipendium vid ett strokeseminarium på neurologmottagningen på Skånes universitetssjukhus. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

Hälsoförsämring förbryllar

-Men jag tror att det är en sanning med modifikation, för resultaten från min första delstudie visar att det faktiskt är en betydande del av patienterna som försämras efter tre månader. Varför det är så ingår inte i min doktorandstudie nu, men förhoppningsvis kan vår grupp gå djupare i den här typen av frågor framöver, hoppas Teresa Ullberg och pekar på några viktiga uppföljningsfrågor:
-Varför är det så att andelen som behöver mer hjälp fördubblas under tidsintervallet tre månader upp till ett år efter stroken? Är det dålig uppföljning för patienterna, får de nya strokes? Vad är det som händer som gör att så många försämras?
-I Riksstrokes register framgår inte hur mycket rehabilitering som patienterna erbjudits, och genomfört. Men det är naturligtvis intressant fakta och att vissa personer gör stora framsteg genom intensiv rehabilitering är klart, säger stipendiaten, ST-läkaren och doktoranden Teresa Ullberg vid Skånes universitetssjukhus SUS.

Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media-NeuroMedia

Doktoranden och ST-läkaren Teresa Ullberg. Hon mottog Neuroförbundets 300.000 kronor-stipendium vid ett strokeseminarium på neurologmottagningen på Skånes universitetssjukhus. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia(fr.v.) Neuroförbundets vice ordf. Bengt Olsson, Teresa Ullberg och Roger Lindahl, Neuroförbundets koordinator för forskning och rehabilitering. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

Neurologen Jesper Pettersson handleder doktoranden och ST-läkaren Teresa Ullberg. Hon mottog Neuroförbundets 300.000 kronor-stipendium vid ett strokeseminarium på neurologmottagningen på Skånes universitetssjukhus. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

Neurologen Jesper Pettersson handleder doktoranden och ST-läkaren Teresa Ullberg. Hon mottog Neuroförbundets 300.000 kronor-stipendium vid ett strokeseminarium på neurologmottagningen på Skånes universitetssjukhus. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia
Neurologen och överläkaren Jesper Petersson handleder doktoranden och ST-läkaren Teresa Ullberg. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

Läs mer om diagnosen stroke i Neuroguiden>

Läs mer om Neuroförbundets insamlingsarbete för neuroforskning>

Bli medlem i Neuroförbundet och stöd neuroforskningen>


Bakgrundsinfo

Detta är socioekonomi

Socioekonomisk indelning är det sätt som samhällsstatistiker indelar ett lands befolkning i socioekonomiska grupper vilket kan sägas vara statistikens närmaste motsvarighet till samhällsklasser.

Socioekonomisk status
Detta begrepp används som samlingsbegrepp för utbildningsgrad, yrkesstatus och inkomstnivå.
Socioekonomisk status har tydliga effekter på vår hälsa. Ett exempel på detta är att man kan se en ökad risk att insjukna i hjärtinfarkt bland individer med låg socioekonomisk status.
Dessa skillnader kan förklaras med de olika förhållanden individer med olika socioekonomisk status lever under. Exempel på sådana faktorer är:

­ Livsvillkor – arbetsmiljö, balans krav/kontroll i arbetet, social miljö, stress.

­ Levnadsvanor – rökning, fysisk aktivitet, matvanor.

­ Psykosociala faktorer – sociala nätverk, copingförmåga, känsla av sammanhang.

Källa: Encyklomedica, Medicinkompendier på svenska