Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


"Äntligen riktlinjer för ms & parkinson -ett måste på grund av vårdbrister"

  • Datum: 16-12-01, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se

Idag presenterar Socialstyrelsen de första nationella riktlinjerna för hur vården ska prioriteras gällande de neurologiska diagnoserna ms och parkinson. Samtidigt visar deras första utvärdering av vården för dessa diagnoser, att bara drygt hälften har vårduppföljning.
-Att det inte hänt mer på 19 år sedan jag fick min ms-diagnos är verkligen illa. Jag hoppas att det blir skillnad nu, säger Eva Helmersson informatör Neuroförbundet.

-När nästan hälften av ms- och Parkinsonsjuka-När nästan hälften av ms- och Parkinsonsjuka idag inte får uppföljningsbesök, behöver hälso- och sjukvården från dag ett, verkligen följa Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer och prioritera utvecklingen av Neuroteam framöver, konstaterar Lise Lidbäck, förbundsordförande. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet media idag inte får uppföljningsbesök, behöver hälso- och sjukvården från dag ett, verkligen följa Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer och prioritera utvecklingen av Neuroteam framöver, konstaterar Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuroförbundet och fortsätter:
-Vi har deltagit i arbetet med dessa nationella riktlinjer och när nu hög prioritet på återkommande magnetkameraundersökning och rehabiliteringen står med, visar det på att Socialstyrelsen lyssnat.

Socialstyrelsen lyssnar

De har tagit till sig våra rekommendationer för att förbättra vardagen för personer med ms och Parkinsons sjukdom, säger Lise Lidbäck, Förbundsordförande Neuroförbundet.
-Vi har också varit med i prioriteringsgruppen för att påverka vilka dela i vården och rehabiliteringen som ska prioriteras. Hon berättar att Neuroförbundet också är med i framtagandet av nationella riktlinjer för diagnoserna epilepsi och stroke framöver och hoppas att också fler diagnoser får sådana här riktlinjer:
-Vi vill verkligen vara med och påverka där det händer, säger Lise Lidbäck.

Lite hänt på 19 år

Eva Helmersson har uppdrag som-När jag fick min ms-diagnos 1997, fick jag bara ett snabbt besked av en neurolog och en VHS-kassett med mig hem. Det var då usel information och någon uppföljning var det inte ens prat om då. Att se att bara drygt hälften av patienterna 2016 får en uppföljning värd namnet är verkligen illa. Jag trodde det hade hänt mycket mer av utveckling på 19 år, säger Eva Helmersson besviken och fortsätter:-Jag hoppas att de nationella riktlinjerna ska ge effektivare, säkrare och mer jämlik vård oavsett var i Sverige man bor. Foto: Håkan Sjunnesson informatör för Neuroförbundet och lever själv med diagnosen ms, multipel skleros sedan snart 20 år.
-När jag fick min ms-diagnos 1997, fick jag bara ett snabbt besked av en neurolog och en VHS-kassett med mig hem. Det var då usel information och någon uppföljning var det inte ens prat om då. Att se att bara drygt hälften av patienterna 2016 får en uppföljning värd namnet är verkligen illa. Jag trodde det hade hänt mycket mer av utveckling på 19 år, säger Eva Helmersson besviken och fortsätter:
-Jag hoppas att de nationella riktlinjerna ska ge effektivare, säkrare och mer jämlik vård oavsett var i Sverige man bor i framtiden.

Text & foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media/ NeuroMedia

-

Så här rapporterar Socialstyrelsen om riktlinjerna idag

Det finns brister i uppföljning, rutiner och rehabilitering när det gäller vården av MS- och Parkinsonsjuka. Det visar Socialstyrelsens första nationella utvärdering på området. "Exempelvis får fyra av tio patienter inte årliga uppföljande läkarbesök", säger utredare Vera Gustafsson.
Det finns brister i uppföljning, rutiner och rehabilitering när det gäller vården av MS- och Parkinsonsjuka. Det visar Socialstyrelsens första nationella utvärdering på området. "Exempelvis får fyra av tio patienter inte årliga uppföljande läkarbesök", säger utredare Vera Gustafsson.

Det här är den första nationella utvärderingen av vården för dem med MS och Parkinsons sjukdom som Socialstyrelsen genomfört. Utgångspunkten är myndighetens nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinson, som samtidigt publiceras i en slutversion.
Resultaten av Socialstyrelsens utvärdering visar att delar av vården för dem med MS och Parkinsons sjukdom fungerar relativt väl, till exempel grundbehandlingen med läkemedel. Däremot finns det stora utvecklingsbehov inom flera andra delar av vården.

Fler högutbildade följs upp
Bland annat finns det brister i arbetet med rehabilitering och uppföljning liksom i styrningen av vården. Enligt uppgifter från Socialstyrelsens patientregister får fyra av tio med MS eller Parkinson inte de uppföljningsbesök inom den öppna specialistvården som rekommenderas i de nya nationella riktlinjerna, minst en gång om året vid MS och minst två gånger om året vid Parkinson.
– Uppföljningen är en förutsättning för att patienten ska få rätt läkemedelsbehandling och för att nya symtom uppmärksammas och behandlas. Vi har också sett att socioekonomiska faktorer spelar in. De med högre utbildning får i större utsträckning uppföljande besök än de med lägre utbildning, säger Alexander Svanhagen, utredare vid Socialstyrelsen.
Av utvärderingen framgår också att det finns skillnader mellan landstingen. Av alla MS-sjuka personer i Västerbotten har 79 procent fått minst ett uppföljningsbesök per år, medan detta gäller endast 48 procent av patienterna i Norrbotten.

Läs mer om diagnosen ms, multipel skleros i Neuroguiden>

Läs mer om diagnosen Parkinsons sjukdom i Neuroguiden>

Läs mer om de nationella riktlinjerna för parkinson och ms på Socialstyrelsens webbplats>

-När jag fick min ms-diagnos 1997, fick jag bara ett snabbt besked av en neurolog och en VHS-kassett med mig hem. Det var då usel information och någon uppföljning var det inte ens prat om då. Att se att bara drygt hälften av patienterna 2016 får en uppföljning värd namnet är verkligen illa. Jag trodde det hade hänt mycket mer av utveckling på 19 år, säger Eva Helmersson besviken och fortsätter:-Jag hoppas att de nationella riktlinjerna ska ge effektivare, säkrare och mer jämlik vård oavsett var i Sverige man bor. Foto: Håkan Sjunnesson

Under Almedalsveckan 2016 medverkade Eva Helmersson med sina patienterafrenheter under ett seminarium kring hur Vårdteam ska kunna utvecklas inom neurosjukvården. Se NeuroMedias webbTV-reportage om evenemanget>

1
1

Se mer vad Neuroförbundet gör för att förbättra neurosjukvården, under den årliga Almedalsveckan i Visby på Gotland>