Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Biolokal i Linköping anmäld till DO som icke tillgänglig

  • Datum: 15-04-29, Publicerad av Håkan Sjunnesson

I Sveriges sjunde största stad Linköping kan man inte se en biofilm om man har en vanlig elrullstol för begränsat utomhusbruk. Därför har ordförande för Neuroförbundet i Linköping anmält Filmstaden för diskriminering enligt det nya tillägget i diskrimineringslagen. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia

I Sveriges sjunde största stad Linköping kan man inte se en biofilm om man har en vanlig elrullstol för begränsat utomhusbruk. Därför har ordförande för Neuroförbundet i Linköping anmält Filmstaden för diskriminering enligt det nya tillägget i diskrimineringslagen. Webbradioreportage!

Webbradioreportage: Biolokal i Linköping anmäld till DO som icke tillgänglig (MP3-dokument, 6.4 MB)

Text & Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia

Det är flera olika halvplan i lokalerna där Filmstaden i Linköping är lokaliserad idag. Här kan man inte se en biofilm om man har en vanlig elrullstol för begränsat utomhusbruk. Därför har ordförande för Neuroförbundet i Linköping anmält Filmstaden för diskriminering enligt det nya tillägget i diskrimineringslagen. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia

Sedan årsskiftet har diskrimineringslagen utvidgats så att bristande tillgänglighet för funktionsnedsatta kan ses som en form av diskriminering. Andreas Greén, ordförande för Neuroförbundet i Linköping vill nu pröva tolkningen av den kompletterade diskrimineringslagen och har anmält Filmstaden till Diskrimineringsombudsmannen, DO.
-Jag har egentligen inget emot Filmstaden och det finns många andra ställen i Linköping som är svårtillgängliga för personer med rörelsenedsättningar, och där vi hade kunnat göra en anmälan. Det viktigaste för oss är att principiellt testa hur DO tolkar lagen i den här sortens ärenden, säger Andreas Greén.

Försökt åtgärda problemen

På Filmstaden i Linköping har de -Jag har egentligen inget emot Filmstaden och det finns många andra ställen i Linköping som är svårtillgängliga för personer med rörelsenedsättningar, och där vi hade kunnat göra en anmälan. Det viktigaste för oss är att principiellt testa hur DO tolkar lagen i den här sortens ärenden, säger Andreas Greén. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMediabrottats med tillgängligheten under många år. Byggnaden är från 1960-talet och biografsalongerna ligger en våning under markplanet. För att komma till salongerna måste man ta två halvtrappor ner och på vilplanet emellan ligger bland annat kiosken. En plattformshiss installerades för ett tiotal år sedan. Men eftersom den fungerade dåligt för många med funktionsnedsättning, ersattes den med en större hiss.
-Men den fungerar tyvärr inte heller för oss med elrullstol för begränsat utomhusbruk. Hissen är för smal eftersom man kör in i hissen från en dörr på långsidan och måste sedan vrida stolen 90-grader och köra ut genom dörren på kortsidan. Det går inte med en rullstol med begränsat utomhusbruk, som vi har valt att ha som typexempel. Det är en sådan modell som lagstiftaren tar hänsyn till och använder för att fastställa grundkraven för dimensionering och framkomlighet.

Beredd att gå långt

Andreas Green är redo att driva detta principiella ärende så långt det går, om Filmstaden inte behöver åtgärda sin tillgänglighet i ett första skede:
-Vi är beredda att gå långt och blir vi inte nöjda med den tolkning som kommer i ett första skede, går vi vidare med ärendet. Det är principiellt viktigt och de undantag som följde med den antagna lagen är klart märkliga, framför allt att företag med färre än tio anställda inte omfattas, tycker Andreas Green. Han har haft diagnosen Spinal muskelatrofi sedan 1979, vilket gör att han behöver använda rullstol.

Involverad sedan bioetablering

-Jag har varit med i processen för att försöka tillgänglighetsanpassa Filmstadens salonger här i Linköping från början. Fastighetsägaren har varit positivt inställd och försökt bygga om för att lösa problemet. Det har tyvärr visat sig vara svårt att hitta en bra lösning och nuvarande hisslösning fungerar inte.
-Vi här i Neuroförbundet Linköping tycker att det är principiellt viktigt att Sveriges femte största stad har biografsalonger som är tillgängliga och användbara. Det tycker vi är rimligt, säger Andreas Green. Han pekar på att byggnaden är från mitten av 1900-talet och inte är unik i kulturmärkningssynpunkt, men ändå så pass gammal att den inte är byggd med tanke på tillgänglighet för alla.

Tillgänglighetsrådgivare tycker

Andreas Green är utbildad tillgänglighetsrådgivare och har under åren i arbetet för att göra sin stad tillgänglig för alla på olika sätt, mött många fastighetsägare.
-Det gäller att lösa praktiska problem och se vad man kan göra på plats med de förutsättningar som finns och också studera nyttan av den tänkta åtgärden. Till grund ligger regelverket i plan- och bygglagen och lagen om enkelt avhjälpta hinder, berättar han.
Frågan om Filmstadens tillgänglighet har också engagerat Linköpings politiker under det senaste decenniet. Bland annat Ann-Cathrine Hjerdt (M) när hon var borgmästare.
-Hon deltog också på ett möte i Filmstadens entré för flera år sedan för att själv se hur frågan skulle kunna lösas. Detta eftersom hon hade hand om näringslivsfrågorna och biografen är en viktig del av en attraktiv stad att bo och leva i, säger Andreas Green.

Kommunalrådet uppmanade

Andreas jobbar för att göra sin stad så tillgänglig som möjligt och vid ett möte med det nya kommunalrådet Daniel Andersson (FP) nyligen, kom det nya tillägget till diskrimineringslagen upp. Andreas Green berättade om situationen med Filmstaden och kommunalrådet samtyckte om det som ett bra exempel att pröva.
-Han till och med uppmanade oss att göra en principanmälan av Filmstaden. Vi måste få de första tolkningarna av det nya lagtillägget om icke tillgänglighet. Inte minst med tanke på det stora undantag som följde med lagbeslutet, att företag med färre än tio anställda inte omfattas av det nya tillägget i diskrimineringslagen.

Vilka undantag godkänns

-Det blir väldigt intressant att se vad lagstiftaren tänker godkänna, eller tänker de tillåta hur stora undantag som helst. Det här är ett principiellt väldigt viktigt ärende, som kan bli vägledande för andra anmälningar i framtiden.
Andreas Green har skrivit under DO-anmälningen med sitt namn som ordförande för Neuroförbundet i Linköping, men han har sin förening med sig och är nu mycket nyfiken på hur diskussionen kommer att gå.
I och med denna anmälning skedde bara en månad efter lagtillägget trädde i kraft 1 januari 2015, är Andreas Green bland de första i landet att testa praxis av lagen.

Frågan är nu hur Diskrimineringsombudsmannen O ser på Filmstaden? Som en koncern med fler än tio anställda eller som ett antal regionala biografer med bara några anställda? Andreas Greén, ordförande för Neuroförbundet i Linköping prövar nya lagtillägget. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia

Fler eller färre än tio

-Nu är det frågan hur lagstiftaren ser på Filmstaden som företag. Kommer man att tolka Filmstaden i Linköping som en arbetsplats med färre än tio anställda och som därmed inte omfattas av lagen? Eller kommer man att se Svensk filmindustri, SF-Filmstaden över hela landet som en arbetsgivare, med betydligt fler än tio anställda och som därmed omfattas av lagen?
Det är en mycket intressant fråga för många stora kedjor, med lokala butiker, diverse inrättningar, restauranger och caféer, säger Andreas Green.

Reportage hämtat ur Neuroförbundets Reflex Magasin nr 2-2015.

Fakta: Diskrimineringslagen är skärpt

Vid årsskiftet skärptes diskrimineringslagen i Sverige, genom att icke tillgänglighet i samhällets offentliga rum nu kan tolkas som en diskriminering för en person med funktionsnedsättning. Neuroförbundet var en av drygt 20 organisationer som genom Torsdags- och Tisdagsaktionen åren 2012-2014 påverkade riksdagen och regeringen att till slut ta tag i frågan om icke tillgänglighet och diskriminering.
Under hösten 2014 togs frågan upp till omröstning i riksdagen. Ett tillägg till diskrimineringslagen antogs och det började gälla vid årsskiftet 2014-2015.
Innan lagtillägget röstades igenom, omformades lagtexten med undantag. Bland annat att företag med färre än tio anställda inte ska omfattas av lagkravet om tillgänglighet. Detta har Neuroförbundet och övriga involverade organisationer protesterat emot.

Läs mer om fallet i Reflex Magasin nr 2-2015, som medlem i Neuroförbundet>

Bli medlem i Neuroförbundet och få tillgång till det senaste numret Reflex Magasin direkt>

Ge en gåva via Neuroförbundets gåvoplattform Neurogåvan>

Olika nivåer i lokalerna där Filmstaden inryms i Linköping gör det riktigt knepigt.Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia