Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


De söker patienter med skovvis ms till Fas 3-studie om blodstamcellsbyte

  • Datum: 14-10-21, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se

Att bota ms har hittills inte varit möjligt.-Nu kanske vi snart vågar säga det, eftersom många av våra blodstamcellstransplanterade ms-patienter, fortfarande är ms-symtomfria efter tio år. Det som behövs är en vetenskaplig dokumentation och därför behöver vi ytterligare minst 10 svenska patienter till den globala Mist Fas 3-studien, enligt neurologerna Joachim Burman och Jan Fagius. Foto: Håkan Sjunnesson Neuroförbundet Media
Att bota skovvis ms har hittills inte varit möjligt.
-Nu kanske vi snart kan säga det, eftersom många av våra blodstamcellstransplanterade patienter med aggressiv skovvis ms, fortfarande är symtomfria efter tio år. Vi behöver nu ytterligare tio patienter för att slutföra globala MIST-Fas 3-studien, säger neurologen Joachim Burman ny överläkare efter Jan Fagius.

Lyssna på webbradiointervjun med neurologerna Joachim Burman och Jan Fagius om blodstamcellsbyte mot ms> (MP3-dokument, 19.0 MB)

Cirka 1000 personer insjuknar årligen i ms, Cytostatika tar bort det sjuka immunsystemet. Foto. Håkan Sjunnesson Neuroförbundet Mediamultipel skleros och två tredjedelar av dem skulle passa för en engångs blodstamcellstransplantation, som i många fall gör personerna symtomfria, enligt neurologerna Joachim Burman och Jan Fagius vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
De företräder den svenska enheten i den pågående globala MIST Fas-3-studien. (MIST= Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial), Det är en internationell studie med autolog hematopoietisk stamcellsbehandling mot skovvis förlöpande MS, randomiserad i jämförelse mot natalizumab.
Ett 50-tal patienter med en aggressiv skovvis ms har behandlats med blodstamcellsbyte i Sverige de senaste decenniet. Av dem har 35 personer (75 procent) inte längre några specifika ms-symtom.

Immunsystemet har "glömt bort" ms

-Det vi sett hittills är att hos 75 procent av personerna med aggressiv skovvis ms, som hittills behandlats i Sverige, har ett nytt immunsystem byggts upp, som "glömt bort" att det hade ms och skadat nervsystemet.
-Det kan vara så att vi faktiskt har funnit ett sätt att bota mot ms. Det vill vi nu verifiera vetenskapligt, genom att göra klart den globala Mist- Fas 3-studie som pågår. I den saknas fortfarande ett 50-tal patienter i världsstudien och kan vi i Sverige bidra med ytterligare tio personer, vore det väldigt bra, säger neurologen Jan Fagius, som introducerade transplantationen i Sverige för drygt tio år sedan.
-Vi vill att varje patient som kommer i fråga för byte till en kraftfullare behandling, ska kräva att neurologen överväger remiss till MIST-studien.

Cytostatika tar bort sjukt immunsystem

Ms, multipel skleros är en inflammatoriskMS och myelin som blir angripet sjukdom som bildar så kallade plack, inflammationer, som skadar nervsystemet i hjärnan.
Som vid en blodcancerbehandling slår man ut kroppens immunsystem med cytostatika, vid en blodstamcellstransplantation. Men blodstamceller tas först ut ur personen, prepareras och fryses ned. Immunsystemet trycks sedan kraftfullt ner med en cytostatikabehandling under en knapp vecka och därefter får personen tillbaka sina blodstamceller.
Det som händer då är att blodstamcellerna bygger upp ett nytt immunsystem och infektionsförsvar.

Transplantationsduon på Akademiska

Jan Fagius är docent och pensionsavgående överläkare på Neurologmottagningen i Uppsala, med specialisering på ms de senaste 25 åren. Han har varit redaktör för den svenska huvudläroboken om neurologi.
-Jag har också haft förmånen och turen att få introducera blodstamcelltransplantation mot aggressiv skovvis ms i Sverige för drygt 10 år sedan.
Joachim Burman har efterträtt Jan Fagius som överläkare på Akademiska sjukhusets neurologiska klinik. Tidigare i år disputerade han över sin avhandling, om just blodstamcellstransplantation, som behandling mot ms.

Hittills svårt sjuka behandlade

Ms-behandling generellt handlar om en Joachim Burman har efterträtt Jan Fagius som överläkare på Akademiska sjukhusets neurologiska klinik. Tidigare i år disputerade han över sin avhandling, om just blodstamcellstransplantation, som behandling mot ms. Foto: Håkan Sjunnesson Neuroförbundet Mediaförebyggande behandling, att bromsa upp sjukdomsförloppet och förhindra att nervsystemet skadas ytterligare av inflammationsattacker. Det finns idag ett flertal olika ms-behandlingar som bidrar till att minska inflammationsbenägenheten mer eller mindre mycket, enligt Joachim Burman.
-Men det som blodstamcellstransplantationen tycks göra, är att totalt undertrycka inflammationsbenägenheten och det innebär en nystart för kroppen, säger han och fortsätter:
-Vid skovvis ms återhämtar sig nervernas och musklernas funktion oftast någorlunda genom kroppens eget immunsystem. Om skademekanismen undertrycks helt med cytostatika, får den inbyggda reparationsbenägenheten, förmågan hos hjärnan och nervsystemet, en möjlighet att på nytt etablera sig. Därmed får personen en god chans till markant förbättring.

Dålig effekt på progressiv ms

Om det är en långvarig ackumulerad progressiv sjukdomsbild finns det enligt Uppsala neurologerna tyvärr ingen återhämtningsförmåga med den här transplantationsbehandlingen.
Orsaken är att det vid den progressiva sjukdomsformen inte tycks handla om inflammationer. Det är en annan skademekanism som tagit över efter den inledande inflammationsfasen, som kan vara osynlig. Den upphör och sedan inträder den andra mekanismen som pågår kontinuerligt och den kallas sekundärprogressiv.
En skovvis ms kan övergå i en mer progressiv form efter en längre tid.
-Vid en så kallad primärprogressiv ms har den första inflammatoriska sjukdomsfasen varit osynlig utan tydliga symtom, fast det ändå har påverkat hjärnan och nervsystemet. När sedan den progressiva fasen sätter igång, fungerar i princip inte någon av dagens behandlingar för att bromsa sjukdomen, säger Joachim Burman.

Hjälpte svårt skovvis ms-sjuka

Mellan 1995-2005 gjordes ett hundratal blodstamcellstransplantationer mot ms runt om i världen. Fortfarande i huvudsak på patienter med progressiv ms eftersom de var mest sjuka och man hoppades att metoden skulle hjälpa dem. Men de gav ett mediokert resultat, eftersom den progessiva sjukdomsvarianten inte är av inflammatorisk karraktär.
-Några av dem som fick behandlingen i början hade en aggressiv skovvis ms och var relativt nyligen insjuknade. För dem innebar blodstamcellstransplantationen en radikal förbättring, säger Jan Fagius.

Återhämtade sig på ett sagolikt sätt

Han berättar om en kvinna med konstateradJan Fagius har skrivit en uppriktig artikel i Dagens Medicin 2014. Han är docent och pensionsavgående överläkare på Neurologmottagningen i Uppsala, med specialisering på ms de senaste 25 åren. Han har varit redaktör för den svenska huvudläroboken om neurologi.-Jag har också haft förmånen och turen att få introducera blodstamcelltransplantation mot aggressiv skovvis ms i Sverige för drygt 10 år sedan. Foto: Håkan Sjunnesson Neuroförbundet Media aggressiv skovvis multipel skleros och som blev remitterad till honom 2003.
-På ett halvår gick hon från fullt frisk till att vara sängbunden nästan fullt ut förlamad i alla fyra extremiteterna och stora synproblem. Då tyckte jag att vi skulle pröva en blodsatmcellstransplantation, säger Jan Fagius.
I samarbete med hans kollegor på Hematologen utfördes behandlingen på henne.
-Hon återhämtade sig på ett sagolikt sätt på relativt kort tid och blev i stort sett frisk. Hon har inte haft någon ytterligare behandling och är idag, 10 år senare, fortfarande i stort sett frisk och har dessutom blivit tvåbarnsmamma, säger Jan Fagius.

Vill börja använda ordet botad

Sedan dess har ett 60-tal svenska ms-patienter behandlats med denna teknik och tre av fyra har uppnått mycket gott resultat.
-Vad vi har lärt oss de senaste tio åren är att denna behandling har mycket god effekt vid aggressiv skovvis förlöpande ms. Och då kanske vi till och med snart kan börja använda ordet botad, fast vi fortfarande inte kan bevisa det. Den vetenskapliga nödvändiga Mist- Fas 3-studien måste först bli färdig, säger Joachim Burman och Jan Fagius fyller i:
-Att det är den över tid hittills mest effektiva och billiga behandlingen mot skovvis elakartad ms är det knappast någon neurolog i ms-världen som kan motsäga. Det som ifrågasätts är om det är värt risken med allvarliga komplikationer. De finns där även om den risken är betydligt mindre idag med förfinad cytostatikabehandling, jämfört med för 10-15 år sedan.

Svårt att få gehör bland kollegor

Trots de spektakulära resultaten med blodstamcellstransplantationer har Uppsalaneurologerna svårt att få gehör.
-Våra neurologkollegor remitterar inte patienter till oss och det tycker vi är väldigt märkligt, säger Joachim Burman.
-Det är paradoxalt att våra kollegor inte remitterar lämpliga patienter till oss för Mist-studien och det har jag och min kollega här på hematologen skrivit lite provokativt om på Dagens medicins webbplats nyligen, säger Jan Fagius och försöker sätta sig in i kollegornas resonemang.Här på hematologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala utförs själva cytostatikabehandlingen vid ett blodstamcellsbyte. Foto: Håkan Sjunnesson
-Deras tveksamhet har väl dels att göra med att de ofta gör som de brukar göra och ordinerar de behandlingar de känner till och jobbar med och dels finns det flera nya bra bromsläkemedel mot ms, som gör att de tycker att det räcker med dem. Men blodstamcellsbytet är betydligt mer effektivt när det handlar om den elakare formen av skovvis ms, hävdar Jan Fagius och fortsätter:

Riskerna jämförbara över tid

-Dessutom finns det nog en ovana att remittera ifrån sig en patient till ett annat universitetssjukhus. Han tycker att situationen är en smula olustig.
-Varje nytt läkemedel som kommer fram, utgör faktiskt utgör faktiskt just nu ett hot mot metoden med blodstamcellstransplantationen. Jag hävdar att detta är den mest effektiva behandlingen mot elakartad skovvis ms hittills och vi måste få chansen att fullgöra den här Mist Fas 3-studien, för att kunna formellt slå fast det också.
-Därför förväntar vi oss att vi kan få de patienter vi behöver för att fullgöra vår Fas 3-mist-studie. Om vi får positiva resultat kommer vi därefter att kunna erbjuda behandlingen till betydligt fler, säger Jan Fagius.

Eventuell komplikation sker snabbt

Det finns allvarliga komplikationsrisker med alla ms-behandlingar. Det som skiljer blodstamcellstransplantationen mot dagens övriga, är att risken för allvarliga komplikationer i så fall sker relativt snabbt efter cytostatikabehandlingen. Detta eftersom immunsystemet då är nertryckt vilket ger en betydande ökad infektionsrisk under en period.
För dagens etablerade ms-behandlingar ligger den eventuella allvarliga komplikationsrisken längre fram i tiden.Neurologmottagningen och hematologmottagningen (blodsjukdomsmottagningen) ligger en bit ifrån varandra på Akademiska sjukhuset men samarbetet är tätt. Foto: Håkan Sjunnesson
-Siffermässigt är nog riskerna likvärdiga men effektmässigt är vår blodstamcellstransplantation överlägsen, hävdar Jan Fagius.

Också betydligt billigare

En blodstamcellstransplantation kostar cirka 400.000 kronor och är en engångsbehandling. En behandling med någon av dagens nu mest avancerade och använda ms-läkemedel, kostar cirka 200.000 kronor per patient och år, i princip livet ut.
-Blodstamcellsbytet innebär alltså snabbt mycket lägre kostnad. Och när det gäller den aktuella Mist Fas 3-studien som vi behöver fler patienter till nu, skulle det dessutom bli en besparing för landstinget där den

Som medlem i Neuroförbundet kan du läsa hela det spännande reportaget om blodstamscellstransplantation i Reflex Magasin nr 5 2014 (utgivning den 22/10-2014)Där finns också en intervju med kvinnan som blev först i Skandinavien att genomgå ett blodstamcellsbyte mot sin ms och hon är idag ms-symtomfri!Foto: Håkan Sjunnesson

remitterande kliniken ligger. Detta eftersom de skulle spara ett par hundratusen kronor per patientpar.

Uppsala läns landsting betalar nämligen för de som deltar i Mist-studien under fem år, enligt överläkare Joachim Burman.

MG-patient också behandlad

En patient med diagnosen myastenia gravis, (MG) har relativt nyligen också genomgått en blodstamcellstransplantation vid Akademiska sjukhusets Neuroklinik i Uppsala med lovande resultat. MG är också en autoimmun sjukdom och forskningen kring den diagnosen pågår.

Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media

Läs hela reportaget och om kvinnan som blev ms-symtomfri

Som medlem i Neuroförbundet kan du läsa hela det spännande reportaget om blodstamscellstransplantation i Reflex Magasin nr 5 2014 (utgivning den 22/10-2014)
Där finns också en intervju med kvinnan som blev först i Skandinavien att genomgå ett blodstamcellsbyte mot sin ms och hon är idag ms-symtomfri!


För att bli medlem i Neuroförbundet>

Läs mer om Reflex Magasin>

Läs mer om MIST-studien (Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial)>

Läs mer om diagnosen multipel skleros (ms)>

Läs mer diagnosen myastenia gravis (mg)

Joachim Burman har i år tagit över efter Jan Fagius som överläkare vid Neuromottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala Foto: Håkan Sjunnesson neuroförbundet Media
Joachim Burman (t.h.) har efterträtt Jan Fagius som överläkare på Akademiska sjukhusets neurologiska klinik i Uppsala, som är den svenska representanten i MIST-studien
(MIST= Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial).

Bläddra i tidigare nummer av Reflex Magasin i webbarkivet och ta del av många intressanta artiklar>