Delegerande överläkaren som vill se hela vårdsystemet granskat

Publicerad 19 sep 2014

-Det finns en övertro på att doktorn har en visdom inom alla områden, men så är det definitivt inte, säger Anders Svenningsson.Ett stort problem som måste lösas, enligt honom är att förbättra de användarovänliga tekniska systemen inom landstingets sjukvårdssystem, som används för journalföring och annat.-Vårdsystemet måste granskas och kan bli mycket bättre. Foto: Håkan Sjunnesson Neuroförbundet Media
-Jag som neurolog kan inte alltid vården bäst. Vi vill hitta lösningar för patienten och då använder vi alla personer i vårdkedjan så effektivt som möjligt, säger Anders Svenningsson, överläkare på Neurocentrum på NUS. Han vill se en granskning av vad som driver dagens vård.

Anders Svenningsson är en överläkare som tagit ett steg tillbaka och delegerat en del av vårdansvaret till sjuksköterskorna på Neurocentrum på Norrlands universitetssjukhus, NUS. Med det bryter han upp traditionella tankemönster och strukturer. Och det verkar vara en av lösningarna bakom Umeåmodellen, som kortat kötider.

-Vi tror inte att vissa uppgifter måste göras -Det finns en övertro på att doktorn har en visdom inom alla områden, men så är det definitivt inte, säger Anders Svenningsson.Ett stort problem som måste lösas, enligt honom är att förbättra de användarovänliga tekniska systemen inom landstingets sjukvårdssystem, som används för journalföring och annat.-Vårdsystemet måste granskas och kan bli mycket bättre. Foto: Håkan Sjunnesson Neuroförbundet Mediaav vissa yrkeskategorier alla gånger som det traditionellt varit. Vi blir då mer flexibla och kan vaska mer tid ur systemet helt enkelt och ändå behålla högsta patientsäkerhet, säger Anders Svenningsson, överläkare och docent i neurologi vid NUS.

Granskning för patienternas skull

Han efterlyser en granskning av arbetssätt, vårdsystemet och vilka krafter som driver vårdutvecklingen.
-Det skulle behövas för att allmänheten ska få en insyn i hur det ser ut och för att vi sedan ska kunna forma en mer patientcentrerad vård i framtiden, tycker Anders Svenningsson.

Tänka bortom traditionen

Han menar att det ligger på överläkarna att våga släppa ansvaret till viss del och lämna över en del arbetsuppgifter till sjuksköterskorna. Läkaren får då tid mer tid över till det som deras profession bara kan och ska göra, fastställa diagnos och ordinera behandling.
-Nyckeln till det tankesättet är att skaffa sig ett större intresse för att lösa patienternas problem, än att anpassa sig till de system och strukturer som finns i vården.
-Det är egentligen relativt självklara åtgärder när man sätter patienten i fokus och tänker rationellt. Det gäller att tänka bortom de roller vi tränats att vara i traditionellt, säger Anders Svenningsson.

Läkarna flaskhalsar

Att bryta ett traditionellt tänkesätt är inte enkelt. Anders Svenningsson menar dock att det är nödvändigt för att frigöra tid.
-Många gånger är det vi läkare som är flaskhalsarna i sjukvårdssystemet. Orsaken till att det tar lång tid för en patient att bli diagnostiserad och få komma till i vården. Det finns en övertro på att det behövs en "läkarvälsignelse" för varje vårdhandling rörande en patient, men så är det inte, säger Anders Svenningsson.

Andra bedömer bättre

Han pekar på ett typexempel med alla intyg som ska skrivas.
-Många gånger frågas det efter uppgifter som vi läkare inte är bäst på att bedöma. Till exempel konsekvenser av sjukdomen i hemmet. Det blir mycket mer rätt om en sjukgymnast eller arbetsterapeut i primärvården gör det, som faktiskt är hemma hos patienten och kan bedöma situationen, betonar han och fortsätter:
-Det handlar mest om att inte fundera så mycket på hur saker och ting har gjorts tidigare, utan hur kan den här uppgiften göras på ett bättre sätt för patienten? Se att det är kul att göra saker på ett nytt och bättre sätt och få en "win-win-situation" för både oss i vårdpersonalen och patienterna, säger neurologen och fortsätter:

Övertro på läkarvisdom

-Traditionellt sätt har vi läkare och Anders Svenningsson överläkare på Neurocentrum vid NUS. Halva Sverige är i princip upptagningsområde för Norrlands Universitetssjukhus NUS i Umeå, vid Bottenhavets kust. Foto: Håkan Sjunnesson neuroförbundet Mediasjuksköterskor tilldelats olika uppgifter. Det bygger inte alltid på att det måste vara en särskild kompetens och utbildning för att göra vissa saker. Utökad kunskap gör att vårdpersonal kan göra mer.
-Det finns en övertro på att doktorn har en visdom inom alla områden, men så är det definitivt inte, säger Anders Svenningsson.
Bland kollegorna över landet möter han olika reaktioner på den arbetsmodell han och neuroteamet i Umeå infört och jobbar efter.

Blandade kollegiala reaktioner

-Det är naturligtvis blandade reaktioner. Många tycker att det låter spännande. Men det finns också både läkare och sjuksköterskor, som tycker att jag hotar "maktförhållanden".Läkare tycker att han ger bort läkaruppgifter. Att de inte blir lika mycket behövda inom vården, när andra yrkesgrupper kan göra vissa arbetsuppgifter istället. Bland sköterskor har han hört att, "ja vi kan ta ett större ansvar men då ska det också synas i lönekuvertet".
-Det är klart att jag kan förstå att olika yrkesgrupper värnar om sina rättigheter. Men om det är det som styr utvecklingen, blir det inte en patientcentrerad vård. Det här blir exempel på att man tänker mer på personliga och strategiska intressen, hellre än att lösa ett problem för patienten, som är vår grundläggande uppgift.

Gamla svåranvända datasystem

Ett annat stort problem som måste lösas, enligt Anders Svenningsson, är de användarovänliga tekniska system, som finns för journalföring och annat.
-Våra sjuksköterskor kan till exempel inte registrera ett patientbesök hos dem som ett "återbesök", som det faktiskt är, fast jag inte är med. Det blir klassat som en annan form av besök och ställer till det kronologiskt i datasystemet.
-Vid det årliga läkarbesöket kan jag nämligen inte på ett enkelt sätt se vårdutvecklingen för patienten. Vi har försökt få detta ändrat en längre tid, men det verkar omöjligt, suckar Anders Svenningsson, överläkare på Umeå universitetssjukhus.

Text & foto: Håkan Sjunnesson

Halva Sverige med bara en knapp miljon invånare är upptagningsområde för Norrlands universitetssjukhus NUS, nere vid Bottenhavskusten. Foto: Håkan Sjunnesson Neuroförbundet Media

Halva Sverige med bara en knapp miljon invånare är upptagningsområde för Norrlands universitetssjukhus NUS, nere vid Bottenhavskusten.
www.neuroforbundet.se

Läs artikeln om hur neurosjuksköterskorna vid NUS får ta större ansvar i Reflex Magasin nr 3 2014 sidorna 6-10>

Läs mer om Norrlands universitetssjukhus>