Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Epilepsidagen 8 feb: - Patienter måste remitteras tidigare för operationsutredning

  • Datum: 16-02-08, Publicerad av anne.thelander@neuroforbundet.se
  • NeuroMedia

- Personer med svår epilepsi måste remitteras mycket tidigare till specialist för operationsutredning. Operationsmetoderna är betydligt mer precisa idag än för 20 år sedan. Trots att fler personer skulle kunna förbättras genom kirurgi, så görs allt färre operationer, berättar Kristina Malmgren professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

 Hör NeuroMedias POD-radiointervju om epilepsikirurgi med professor Kristina Malmgren vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 2016. Foto: Pressbild från Sahlgrenska sjukhuset Hör POD-radiointervjun om epilepsikirurgi med professor Kristina Malmgren vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg (MP3-dokument, 7.4 MB)

Rätt vård och behandling ger ett bra liv
Malin Palmqvist, diagnosstödjare för personer med epilepsi inom Neuroförbundet, är ett positivt exempel på hur rätt och uppföljande vård till slut kan ge berörda personer ett bra liv. Malin Palmqvist

Malin menar att hon fått den vård och behandling hon har behövt, även om det varit på annat sjukhus eller i annat landsting än där hon bor. Malin har bland annat genomgått två operationer för att dämpa sina anfall, justerat sina mediciner och lärt sig undvika stress. Idag är Malin trebarnsmor och vet hon hur hon ska leva för att må bra.

- För min del har jag aldrig haft stora anfall, utan jag har korta stunder när jag blir frånvarande. Diagnosen epilepsi fick jag när jag var fyra år. Efter gymnasiet för cirka 20 år sedan opererades jag för att bli anfallsfri. Det blev inte helt bra, eftersom området i hjärnan där min epilepsi uppstår, ligger nära minnet. Att operera mer riskerade förstöra mitt minne.

- Jag provade också att operera in en slags pacemaker, med elektroder upp till hjärnan, för att få bort återstående anfall. Det funkade inte. Anfallen försvann inte helt och min röst blev jättekonstig, så elektroderna och pacemakern togs bort. Mina mediciner justerades istället.

Nu önskar jag bara att arbetsmarknaden också fungerade, så att jag snart kan få ett jobb jag trivs med, säger Malin. Men det är en annan historia.

Nationella riktlinjer kommer för epilepsi
- Behandlingen av neurologiska diagnoser måste bli mer rättvis och lika över landet. Flera nationella riktlinjer för vård och behandling är på gång och nu vill Socialstyrelsen att också epilepsivården ska styras upp. Det välkomnar vi, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet.

- En förstudie inför riktlinjerna för epilepsi visar att det finns skillnader i förskrivningen av läkemedel, både vad gäller olika grupper och var man bor i landet. Det finns även problem med underutnyttjande av epilepsikirurgi. Många som opereras har haft epilepsi minst halva livet. Så kan vi inte ha det.

Fakta: Epilepsi finns bland en knapp procent av befolkningen, omkring 50 000 vuxna och 10 000 barn, och en stor andel av dessa personer har samtidigt ytterligare någon funktionsnedsättning, enligt Socialstyrelsen. Målet med epilepsibehandling är att minska risken för nya anfall.