Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Nobelpriset om autofagi kan leda till neurobehandlingar

  • Datum: 16-10-04, Publicerad av Håkan Sjunnesson
  • Håkan Sjunnesson / redaktör Neuroförbundet Media

Årets Nobelpris i medicin om autofagi kan leda till uppbromsande behandlingar av neurologiska sjukdomar som Parkinson, Huntington och Alzheimer.
-Bra att priset går till grundläggande molekylärbiologisk forskning, tycker Thomas Nyström, professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet. Hör Poddradiointervjun!

Hör poddradiointervjun med Thomas Nyström, professor i mikrobiologi kring vad Nobelpriset i medicin kan leda till - om processen autofagi i cellerna> (MP3-dokument, 4.1 MB)

Årets Nobelpris i medicin går till Yoshinori Årets Nobelpris i medicin går till Yoshinori Ohsumi, som beskriver hur processen autofagi verkar i cellerna. Foto. Yosuke Mizuno/TTOhsumi, som beskriver hur processen autofagi verkar i cellerna. Det handlar om en grundläggande process för nedbrytning och återvinning av cellens egna beståndsdelar.
En av de svenska forskarna som vet vad detta handlar om är Thomas Nyström, professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet.

Bagerijäst användes

-Årets nobelpristagare i medicin, Yoshinori Ohsumi, använde samma jäst som används av bagare för en serie briljanta experiment, där han klarlade mekanismerna bakom autofagi.
-Det är spännande att bagerijäst, än en gång, visat sig vara en så uppskattad och användbar modellorganism med relevans för mänskliga funktioner och sjukdomar.

Flera neurologiska sjukdomar berörs

-Årets nobepris i medicin om autofagi kan leda till framtagandet av uppbromsande behandlingar av neurologiska sjukdomar som Parkinson, Huntington och Alzheimer. Bra att priset går till grundläggande molekylärbiologisk forskning, säger Thomas Nyström, professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet.

Enligt professor Thomas Nyström har Ohsumis upptäckter resulterat i ett paradigmskifte i förståelsen av hur celler bryter ner och återvinner cellulärt material.Innebär paradigmskifte

Enligt professor Thomas Nyström har Ohsumis upptäckter resulterat i ett paradigmskifte i förståelsen av hur celler bryter ner och återvinner cellulärt material.
-I dag vet vi att autofagi är fundamentalt viktiga fysiologiska processer, bland annat för cellers förmåga att hantera näringsbrist och infektioner. Mutationer i gener av betydelse för autofagi kan orsaka ärftliga sjukdomar. Störningar i autofagi-processen kan bidra till bland annat cancer och neurologiska sjukdomar.

Nyström mötte nobelpristagaren

Thomas Nyström har tidigare haft nöjet att möta Yoshinori Ohsumi i samband med en vetenskaplig konferens, och menar att han är en mycket välförtjänt nobelpristagare:

Åldersrelaterade sjukdomar påverkas

-Han är pionjären inom autofagi-forskning och benade ursprungligen ut mekanismen för hur autofagi fungerar i jästceller. Det har senare visat sig att likande mekanismer verkar i allt från maskar till människa och att autofagi är intimt kopplad till hur fort vi och andra organismer åldras. På senare tid har speciellt intresse riktats mot rollen av autofagi i diet-baserad kontroll av åldrande och i ålders-relaterad neurologiska sjukdomar, säger Thomas Nyström.

Håkan Widner, professor i neurologi vid Skånes Universitetssjukhus/Lunds Universitet, är specialist på Parkinsons sjukdom. Han har också stora förhoppningar med nobelprisforskningen kring autofagi. Foto: Håkan Sjunnesson

Professor Widner förväntansfull

Håkan Widner, professor i neurologi vid Skånes Universitetssjukhus/Lunds Universitet, är specialist på Parkinsons sjukdom. Han har också stora förhoppningar med nobelprisforskningen kring autofagi:
-Forskningen som ligger till grund för priset har potential för att komma in i behandlingar för Parkinsons sjukdom framöver. Men just för dagen innebär det inget praktiskt i patientarbetet. Det vill säga det finns ingen medicin än att förskriva, som kan ges till patienter, betonar Håkan Widner och fortsätter:

Ansamling av onormalt protein

-En teori som nu är mycket i ropet är att Parkinsons sjukdom beror på ansamling av onormalt protein, ffa alfa-synuklein och att ansamlingen så småningom leder till påverkan av cellmetabolismen och cellfunktion. Han förklarar att ett steg i att ansamlingen uppkommer, är att nedbrytningen är defekt. Om detta är ett primärt fel är fortfarande oklart. Han förklarar vidare att "onormalt" protein kan ha andra egenskaper, som vid ansamling stör mer än ansamling av "normalt" alfa-synuklein.

Riskgen vid parkinson för autofagi

Enligt professor Widgren finns det en känd riskgen för Parkinsons sjukdom, som har med nedbrytning, autofagi att göra, glucocerebrosidase (GBA1). Om man har denna gen, löper man större risk att utveckla Parkinsons sjukdom. Det är dock att notera att det är en riskgen - inte en kausal gen, det vill säga direkt sjukdomsframkallande, betonar Håkan Widner.
-Med andra ord, om man har genen, måste det till något mer som gör att exempelvis onormalt alfa-synuklein ansamlas. Då kan den nedbrytande defekten spela roll, enligt honom.

Sannolikt en fördel med nedbrytande

Om det i framtiden finns ett medel som kan öka nedbrytningen, skulle det sannolikt vara en fördel, men detta medel måste vara mycket specifikt. Det är bara onormalt alfa-synuklein som skall brytas ned, inte alla normala proteiner.
-Det är sannolikt möjligt, men mycket svårt och risk för att det påverkar andra system i cellerna, säger Håkan Widner.

Hoppas på nya läkemedel

Professor Håkan Widner ser en spännande utveckling i spåren av denna Nobelprisade forskning:
-Förhoppningsvis kan det tas fram selektiva läkemedel som ökar nedbrytningen av ansamlingar av onormala protein. det gäller för flertalet neurodegenerativa sjudkomar som är kopplade till alfasynuclein. Det handlar om till exempel Parkinsons sjukdom, Multipel System Atrofi, Alzheimers sjukdom, Progressiv Supranukleär Pares, Corticobasal Degeneration och beta amyloid (ffa Alzheimers sjukdom).
-För de så kallade inlagringssjukdomarna som framför allt drabbar barn, är det dock ännu mer intressant att hitta läkemedel som ökar autofagin. Där är det sannolikt det primära felet och som är långt mer omfattande i påverkan, säger Håkan Widner.

Håkan Sjunnesson Neuroförbundet Media / Elin Lindström GU

Årets Nobelpris i medicin går till Yoshinori Ohsumi, som beskriver hur processen autofagi verkar i cellerna. Grafik Kalle Källström Nobelförsamlingen KI /SVD

Läs om den neurologiska forskning som Neuroförbundet stödjer genom sin forskningsfond>

Läs mer om oliks neurologiska diagnoser och behandlingar i Neuroförbundets omfattande Neuroguide>

Gå med i Neuroförbundet och stödj den neurologiska forskningen>