Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Ministern vill skapa en vård i världsklass

  • Datum: 15-03-09, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se
  • Källa : Reflex nr 1 2015

Ministern vill skapa en vård i världsklass
Nya folkhälso- ochsjukvårdsminister Gabriel Wikström - Nya patientlagen ska garantera behovsstyrd vård

Det är bra att vi fått till en patientlag. Det går väl i linje med den svenska traditionen att betona samhällets skyldighet att ge vård på ett tydligare sätt. Det säger folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) som menar att sjukvårdssystemet blir mer effektivt och det blir nu lättare för patienten att utkräva ett ansvar från vårdgivaren.– Vi vill lyfta den svenska sjukvården till absolut världsklass, säger han.

Gabriel Wikström, folkhälso- och sjukvårdsminister» En av de mest efterlängtade nyheterna är att man kan söka all typ av öppenvård över hela landet. Det ger oerhört stora möjligheter för enskilda att kunna få sina behov tillgodosedda. « Gabriel Wikström

Efter regeringsskiftet i höstas och den turbulenta decemberuppgörelsen, har nu enpatientlag blivit verklighet i Sverige enligt planen. Reflex möter nye folkhälso- ochsjukvårdsminister Gabriel Wikström för att få svar på hur landets patienter kommeratt märka av lagen:
– Det blir nog inga jättetydliga skillnader direkt, utan det kommer att utkristalliserasefter hand. Men en av de kanske mest efterlängtade nyheterna är att man kan söka all typ av öppenvård över hela landet. Det ger oerhört stora möjligheter för enskildapatienter att kunna få sina behov tillgodosedda, säger Gabriel Wikström.

– Vården ska vara behovsstyrd för varje patient och det är den stora ideologiska kampen, som är viktig att göra till verklighet. I praktiken har det i stället blivit att den har styrts mer av tillgång och efterfrågan. Det är inte en utveckling som jag har gettmitt stöd till. Nu blir det ändring på det.

– Jag tror också att den nya patientlagen kommer att ge ett mer effektivt system på sikt och det blir lättare för patienten att utkräva ett ansvar från vårdgivaren. Nu kan man söka öppenvård över hela landet, men resorna och uppehälle får man betala själv.

Hur ser du på risken att det bara blir de som orkar och har råd, som kommer att göra det?
– Den risken finns naturligtvis och det kan göra att vården inte upplevs som jämlik jämlik och behovsstyrd. Skulle det bli stora problem med det måste man se över hurdet fungerar. Men här finns två ansvarsparter; staten och framför allt landstingen, som ska se till att invånarna får en behovsstyrd vård. Genom politiska beslut ska vi se till att vården blir likvärdig över hela landet.

Det initierades delvis under den förra socialdemokratiska regeringens arbete.Då öppnade vi upp för att man lättare ska kunna jämföra vården i olika landsting.
– Det handlar också om att samla specialistkompetens i kluster, där man kan ha en mer standardiserad hantering när det gäller att ställa diagnoser. Ett bra sätt att få vården likvärdig för den som behöver den. Det finns röster som förespråkar att sjukvården borde bli mycket mer centraliserad för att bli rättvis över hela landet.

Att staten skulle ersätta de regionala landstingens ansvar. Hur ser du på det resonemanget?
– Det är ju framför allt borgerliga företrädare som kommer med de tankarna ochdet tycker jag är väldigt märkligt. De vill se ett förstatligande av sjukvården, men på andra områden vill de ju att staten inte ska lägga sig i över huvud taget.

– Jag tror inte på ett förstatligande av sjukvården. Det finns ett värde i att ha en regionalt styrd vård. Då kan vården anpassas efter lokala förutsättningar och de vårdstyrande är närmare medborgarna. Det blir lättare att ställa sina politiker till ansvar.

– Däremot behöver likvärdigheten av vårdkvaliteten öka. Dels genom ett tätaresamarbete mellan den statliga och regionala nivån och dels genom att på nytt ta uppdiskussionen om regionaliseringen, som har avstannat. Vi behöver större ansvarsregioner än i dag.

Vårdgaranti för återbesök hos läkare finns inte i dag. Ska det finnas i framtiden?
– Ja, naturligtvis, återbesök ska ingå i vårdgarantin. Det är viktigt att vårdgarantinomfattar hela vårdkedjan. Det är mest logiskt eftersom en garanti är värdelös omden bara gäller en del av en större helhet.Individuella rehabiliteringsplaner ska finnas för alla som behöver en sådan.

Varför fungerar det inte i alla landsting?
– Det finns brister i vården och detta är bara ett exempel. Jag tror att det har attgöra med hur man organiserat vården och att det finns en brist på kompetens. Det saknas specialistvårdpersonal av olika kategorier och vissa landsting kan vara för små för att upprätthålla specialistvårdkompetensen.Staten och landstingen har ett delat ansvar i detta och regeringen har nu fokus på attlösa detta.

Neurologbristen är stor, det saknas 300 stycken jämfört med neurologtätheten ivåra grannländer. Hur ska ni lösa den?– Det finns en bristande behovsanalys i dag av hur många neurologer vi behöverför framtiden. Vi måste se på hur många utbildningsplatser som ska finnas på de olikavårdutbildningarna. Sedan är det vårdpersonal som inte trivs eftersom de har alldeles för många administrativa uppgifter, stor stress och inte får jobba med det de vill och är utbildad för. Därför söker de sig ifrån den svenska vården på olika sätt. Vi har också olika it-system med journalföring som är ineffektiva och icke kompatibla.– Detta är prioriterade områden för nya regeringen att komma till rätta med nu, liksom den stora frågan hur vi ska klara kommande kompetensförsörjning.

Bristen på ST-tjänster är stor och det hämmar starkt neurologtillväxten.– Det är landstingens ansvar och hänger ihop med behovsanalysen. Vi måste planerapå längre sikt för kompetensförsörjningen och då är även ST-tjänsterna viktiga. Det kanske handlar om att se fem, tio år framåt i stället för några få år som nu, med baraettåriga budgetperioder.

Vad tycker du om nationella riktlinjer för vård av kroniska sjukdomar?
– Jag tror mycket på nationella riktlinjer för olika diagnoser och vi har sagt att de iprincip ska bli obligatoriska, för att hjälpa vårdpersonalen att ge rätt och bäst vård.

Vid regeringsskiftet blev regeringens särskilda utredare, Roger Molin, av med sittuppdrag att se över samordningen av vården av kroniskt sjuka, och skapa nationellariktlinjer för Parkinsons sjukdom och multipel skleros (ms).

Varför ville er regering inte att han skulle slutföra uppdraget?
– Nja alltså, det var så att hans dåvarande uppdrag gick ut och då valde vi att inte förlänga det. Men det betyder inte att den nuvarande regeringen inte prioriterar vårdenav kroniska sjukdomar. Däremot vill vi jobba på ett lite annorlunda sätt med detta.Det handlar om att se över nationella riktlinjer för fler diagnoser specifikt och hur olika behandlingsmetoder ska kunna tillämpas i praktiken och i princip bli obligatoriska.Det handlar också om att utforma en mer patientcentrerad vård.– De kroniska sjukdomarna står för en enormt stor andel av sjukvårdsresurserna i dag. Men vi behöver titta på hela sjukvårdssystemet.

Får vi hela sjukvården att fungera bättre och mer effektivt kommer också de kroniskt sjuka vinna på det. Det handlar om att göra vården patientcentrerad.Att vårdenska centreras runt varje patient och inte att patienterna är till för sjukvården, som det ibland kan uppfattas.

Vad driver dig som minister med ansvar för sjukvården?
– När jag träffar personal och patienter på olika vårdinrättningar inser jag att vi har fantastiska möjligheter att skapavård i absolut världsklass i Sverige. Vi behövergöra ett antal åtgärder framöver. När vi gjort dem kommer vi förmodligen att ha den bästa specialistvården och vårdomsorgen i hela världen. Vi har det verkligen inom räckhåll och dessutom enorma möjligheter att skapa likvärdig och jämlik vård på allvar. Vi behöver bara bestämma oss för att se att kvalitet och jämlikhet går hand ihand.

Text & Foto: Håkan Sjunnesson/NeuroMedia


Relaterat innehåll