Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Negativ förskjutning av lagtolkning bekymrar ministern bakom LSS

  • Datum: 14-11-17, Publicerad av Håkan Sjunnesson

-Jag tror på LSS och assistansreformens framtid. Men det har blivit en negativ förskjutning av lagtolkningen, som inte stämmer med våra intentioner i lagtexten, säger Bengt Westerberg. Han var ministern som 1993 såg till att LSS och assistansreformen blev verklighet. Foto: Anne Thelander Neuroförbundet Media
-Jag tror på LSS framöver. Men det har blivit en negativ förskjutning av lagtolkningen, som inte stämmer med våra intentioner i lagtexten 1993, säger Bengt Westerberg, ministern bakom LSS och assistansreformen.

I år är det 20 år sedan LSS blev verklighet, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Dåvarande ministern Bengt Westerberg är bekymrad över utvecklingen, hur tolkningen av lagen glider iväg ifrån ursprungsidén, som han och LSS-grundarna ville.
-Efter att ha hört ett antal berättelser om -Jag tror på LSS och assistansreformens framtid. Men det har blivit en negativ förskjutning av lagtolkningen, som inte stämmer med våra intentioner i lagtexten, säger Bengt Westerberg. Han var ministern som 1993 såg till att LSS och assistansreformen blev verklighet. Foto: Anne Thelander Neuroförbundet Mediamänniskor som mist sin assistans eller fått den mycket beskuren, tycker jag att beslutsfattarna idag inte tolkar lagen på det sätt som var tänkt av oss som skapade förarbetet till lagtexten. Det har blivit en negativ tolkningsskärpning som jag inte tycker om, säger Bengt Westerberg.

Måste se helhetsbild

-I den proposition som jag skrev i början av 90-talet, står det tydligt att man ska ta hänsyn till helhetsbilden för en människas behov av assistans. Inte bara titta på enstaka personliga behov.
Dagens beslutsfattare måste gå tillbaka och se hur de ursprungliga intentionerna med lagstiftningen ser ut i LSS och assistansreformen.
-Om domstolarna och de som tolkar lagen tar beslut och tillämpar lagen på ett sätt som inte stämmer med lagstiftarnas tankar med lagen, då måste politikerna reformera och skriva om lagtexten, så att tolkningarna av den blir som de ursprungliga tankarna med lagen.

Vad tänker du om debatten om fusk när det gäller assistans?
-Det finns helt klart en del spektakulärt fusk som avslöjats och det är bra att det har kommit fram, eftersom det skapats misstro mot systemet. Jag tror i och för sig att talet om fusk är överdrivet. Att det är en marginell företeelse, men visst är det en del märkligt som kommit fram. Att personer som inte har någon funktionsnedsättning ändå fått assistans. Hur är det möjligt från början? Sedan finns det aktörer i branschen, assistansanordnare som helt klart inte har haft rent mjöl i påsen.

Det verkar som om behovet av assistans ökat och att myndigheterna därför blivit mer restriktiva i att bevilja assistans?
-Nej, jag tror inte att behovet av assistans har ökat. I början av assistansreformen styrde kommunernas budget de insatser som gjordes och därför var de av en mycket mer begränsad omfattning än idag. Nu utgår man ifrån individers och familjers behov, som vi också tyckte man skulle göra från början, eftersom det är en rättighetsreform. Det är den viktiga förklaringen till att assistanskostnaden har vuxit, men inte medlen i budget.

Det finns kalgomål på att det har blivit så dyrt med assistansreformen?
-Jo jag hör de klagomålen, men samtidigt ska vi ha klart för oss att, hur mycket pengar vi än satsar inom detta område, kan vi ändå aldrig fullt ut kompensera för en persons funktionsnedsättning. Trots assistansen lever en sådan person inte ett liv som är lika fritt som den har som inte har en funktionsnedsättning.

Är assistansreformen hotad?
-Nej, inte som jag ser det. Jag tycker att assistansinsatserna är en slags spegel på ett hyggligt bra samhälle, som vi lever i. Det är mycket viktigt att vi slår vakt om LSS och rätten till assistans enligt våra ursprungliga intentioner och tankar som ledde fram till lagen som trädde i kraft 1994, säger Bengt Westerberg.

Håkan Sjunnesson

Artikeln är hämtad ur Neuroförbundets Reflex Magasin nr 5 2014>

Ur Reflex 1993 med bild på Bengt Westerberg under presskonferensen när han presenterade LSS:-Jag tror på LSS och assistansreformens framtid. Men det har blivit en negativ förskjutning av lagtolkningen, som inte stämmer med våra intentioner i lagtexten, säger Bengt Westerberg. Han var ministern som 1993 såg till att LSS och assistansreformen blev verklighet. Foto: Anne Thelander Neuroförbundet Media

Ur Reflex 1993 med bild på Bengt Westerberg under presskonferensen när han presenterade LSS:
-Jag tror på LSS och assistansreformens framtid. Men det har blivit en negativ förskjutning av lagtolkningen, som inte stämmer med våra intentioner i lagtexten, säger Bengt Westerberg. Han var ministern som 1993 såg till att LSS och assistansreformen blev verklighet.
-Det är mycket viktigt att vi slår vakt om LSS och rätten till assistans enligt våra ursprungliga intentioner, tycker Bengt Westerberg. Foto: Anne Thelander Neuroförbundet Media