Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Neuroförbundet vann viktig principdom i Högsta Förvaltningsdomstolen

  • Datum: 14-12-18, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se

Efter tre års process har Daniel med hjälp av Neuroförbundets rättsombud fått rätt i Högsta Förvaltningsdomstolen. Nu ska han få en extern plattformshiss vid entrén till sitt hus, ett principiellt viktigt domsutslag för många fler, beroende på att hjälpmedelsbehov inte kan förutspås. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia

Efter tre års process har Daniel med hjälp av Neuroförbundets rättsombud fått rätt i Högsta Förvaltningsdomstolen. Nu ska han få en extern plattformshiss vid husentrén, ett principiellt viktigt domsutslag för många fler, beroende på att hjälpmedelsbehov inte kan förutspås.

Den 11 december 2014, mer än 3 år efter det att Daniel ansökte om bostadsanpassning hos sin hemkommun, kom domen i Högsta Förvaltningsrätten. Den säger att kommunen nu ska bekosta en extern plattformshiss vid entrén till Daniels hus, och det är principiellt mycket intressant och kan bli prejudicerande.

Neuroförbundet har ett tiotal rättsombud över landet och i det här fallet är det rättsombudet Hans Bager som hjälptNeuroförbundet har ett tiotal rättsombud över landet och i det här fallet är det rättsombudet Hans Bager som hjälpt Daniel. Och Hans Bager gläds med Daniel, som nu äntligen får bostaden anpassad. Foto: NeuroMedia Daniel. Och Hans Bager gläds med Daniel, som nu äntligen får bostaden anpassad.
-Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att en person, enbart för att denne har diagnosen multipel skleros (MS) och har erhållit information om hur sjukdomen eventuellt skulle kunna utvecklas, ska anses funktionshindrad vid val av bostad. Daniel hade när han köpte villan 2005 den skovvisa MS som det numer finns god behandling för, menar Hans Bager och fortsätter:

-Då kan man inte kräva att han ska välja bostad utifrån ett "värsta scenario" utifrån sin diagnos. Daniel kan nu alltså se fram emot att få hissen installerad och därmed kunna använda bostaden som andra, säger Hans Bager.

Daniel fick diagnosen MS i början av 2000-talet. Han ansökte på sommaren 2011 om bostadsanpassningsbidrag för en plattformshiss för att kunna ta sig in i sitt hus. Kommunen där Daniel bor nekade honom dock bidraget. Inte för att Daniel inte skulle ha behov av själva hissen. Skälet till avslaget var i stället att Daniel - då han köpte villan sex år tidigare, år 2005 – hade haft diagnosen MS sedan några år tillbaka. Enligt kommunen borde Daniel därför haft en god vetskap om MS och hur den utvecklas.

Kommunen menade att Daniel vid köpet hade haft sådana symtom att han borde ha valt en bostad som var bättre lämpad från tillgänglighetssynpunkt än villan dit familjen flyttade. "Vid MS är det mycket hög sannolikhet för stora funktionsnedsättningar", ansåg kommunen. Daniel och hans familj hade därmed inte valt bostad med den omsorg som krävs enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Daniel överklagade avslaget till Förvaltningsrätten, som i juni 2012, efter nästan ett års väntan, avslog hans överklagande. Förvaltningsrätten instämde i kommunens bedömning att Daniel inte valt bostad med omsorg pga diagnosen MS

Daniel vände sig då till Neuroförbundet. Rättsombudet Hans Bager blev Daniels ombud inför nästa instans – Kammarrätten. För att ett ärende ska kunna prövas av kammarrätten måste man dock få ett sk prövningstillstånd. Detta nekades Daniel av kammarrätten, i oktober 2012. Detta avslag överklagade dock Hans Bager vidare till Hösta Förvaltningsdomstolen (HFD). För att få sitt ärende prövat i HFD krävs också prövningstillstånd. Huvudregeln är att endast de fall som kan skapa vägledning inom ett lagområde tas upp.

Efter tre års process har Daniel med hjälp av Neuroförbundets rättsombud fått rätt i Högsta Förvaltningsdomstolen. Nu ska han få en extern plattformshiss vid entrén till sitt hus, ett principiellt viktigt domsutslag för många fler, beroende på att hjälpmedelsbehov inte kan förutspås. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia

Detta ansåg HFD vara fallet i Daniels ärende. I juli 2013 upphävde därför HFD kammarrättens beslut och skickade tillbaka Daniels ärende till kammarrätten. HFD skrev att "det vid tidpunkten för Daniels förvärv av bostaden var svårt att förutsäga hur den aktuella sjukdomen skulle utveckla sig och behovet av bostadsanpassning uppkom flera år efter förvärvet". Detta hade inte HFD tidigare tagit upp, och därför gav man kammarrätten bakläxa

Tillbaka till kammarrätten alltså – och ny väntan för Daniel, i ungefär ett halvår. I januari 2014 kom kammarrätten fram till sitt beslut – nytt avslag för Daniel.Enligt kammarrätten fanns uppgifter i utredningen som visade att Daniel pga MS hade begränsningar i relation till omgivningen då han köpte villan år 2005. Han var därför vid tiden för köpet av bostaden att anse som funktionshindrad, och borde därför inte ha flyttat till villan.

Det hade nu gått två och ett halvt år sedan Daniels ansökan. Daniels ombud Hans Bager ansåg dock att Daniel inte haft de begränsningar som kammarrätten beskrev. Ett av kammarrättsråden hade också varit oenig med de övriga, och ville ge Daniel rätt.

- Av utredningen i Daniels mål framgick att Daniel, då han köpte villan 2005, var förhållandevis opåverkad av sin MS och att han då inte heller hade några svårigheter att använda den nya bostaden, menar Hans Bager. Han var därför inte en "funktionshindrad person" vid köpet så som kammarrätten hävdat. Daniels svårigheter uppstod först långt senare.

Det blev därför en ny överklagan till Högsta Förvaltningsdomstolen, och ny väntan, ända till den 11 december 2014 då Högsta Förvaltningsdomstolen alltså gav Daniel rätt.

Högsta förvaltningsdomstolen skriver bla att "det vid förvärvet av bostaden 2005 inte kunnat förutses att kostnadskrävande bostadsanpassning skulle bli nödvändig fem-sex år senare. En längre tid än så kan knappast tas i beaktande vid en prövning mot begränsningsregeln i 9 § lagen om bostadsanpassningsbidrag"

Det tog alltså Daniel drygt 3 år att driva sion process, varav Neuroförbundet bistått honom under drygt två år. De senaste åren har hans MS förvärrats. För att överhuvudtaget kunna komma ut och in ur sitt hus under tiden har Daniel själv installerat en form av hiss. Det har varit en temporär nödlösning som inte fungerat vintertid.

Håkan Sjunnesson /NeuroMedia

Fotnot:
Daniel heter egentligen något annat.

Den som vill veta mer om domen kan kontakta Magnus Andersson, koordinator Neuroförbundets rättsombud, på tel 08-677 70 26 eller magnus.andersson@neuroforbundet.se

Läs mer om våra rättsombudstjänster