Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Neurorapporten-15: Parlamentarisk rehab-utredning är ett måste nu

  • Datum: 15-10-02, Publicerad av Håkan Sjunnesson

För andra året i rad har Neuroförbundet studerat verklighetens Sverige ur ett patientperspektiv och arbetat fram en Neurorapport. I år är temat rehabilitering och nu kräver Neuroförbundet en parlamentarisk utredning om rehabilitering, för att få den ändamålsenlig och i linje med gällande lagar.

Text & foto: Håkan Sjunnesson

Neuroförbundets första neurorapport 2014 rönte stor uppmärksamhet och behandlade situationen allmänt när det gäller den neurologiska vården i Sverige. Bland annat att många upplever långa väntetider för att få träffa en neurolog. De uppgifterna kom från en medlemsundersökning med ett stort antal svar från Neuroförbundets egna medlemmar.
även i år är det Neuroförbundets utredare Karin Månsson som grävt bland dokument om statistik och fakta utifrån Neuroförbundets medlemsundersökningar 2007 och 2015. Utifrån det arbetet har förbundet dragit en rad slutsatser.-Rehabiliteringen ska vara livslång och livsinriktad. För att detta ska bli möjligt krävs dels en individuell rehabiliteringsplan och dels ett teamarbete runt personen. Detta är nödvändiga förutsättningar för ett kvalitativ gott resultat av rehabiliteringen för den enskilde individen, betonar Karin Månsson. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMediaI 2015-års Neurorapport är fokus rehabilitering och även i år är det Neuroförbundets utredare Karin Månsson som grävt bland dokument om statistik och fakta utifrån Neuroförbundets medlemsundersökningar 2007 och 2015. Utifrån det arbetet har förbundet dragit en rad slutsatser.

Alla behöver livslång rehab

I stora drag slår Neuroförbundets rehabiliteringsrapport fast att alla med neurologisk diagnos har behov av rehabilitering.
-Rehabiliteringen ska vara livslång och livsinriktad. För att detta ska bli möjligt krävs dels en individuell rehabiliteringsplan och dels ett teamarbete runt personen. Detta är nödvändiga förutsättningar för ett kvalitativ gott resultat av rehabiliteringen för den enskilde individen, betonar Karin Månsson.
Vidare betonar neurorapportens författare att rehabilitering och vuxenhabilitering i dess olika former syftar till att patienterna ska må bra och kunna vara delaktiga i samhällslivet.

Parlamentarisk utredning krävs-Vi ser att kontakt med fysioterapeut minskat medan egenträningen ökat ungefär lika mycket. Det är naturligtvis rimligt att ställa krav på den enskilde att ta sitt ansvar. Det får emellertid inte gå så långt att man inte har kontakt med fysioterapeuten. Denne bör ha en central roll att vägleda och följa upp träningen så att den blir ändamålsenlig, säger Neuroförbundets utredare Karin Månsson. Foto: Håkan Sjunnesson neuroMedia

Till grund för detta finns FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den ger klart stöd för att rehabilitering och vuxenhabilitering som helhet behöver ses över.
Och för att detta ska kunna bli verklighet bedömer Neuroförbundet att en parlamentarisk utredning nu behövs. Den ska ha som uppgift att se över hela fältet av insatser kopplade till rehabilitering och vuxenhabilitering för personer med neurologiska diagnoser. Utredningens syfte måste vara att föreslå kraftfulla förbättringar, hävdar Neuroförbundet.

Sämre informerade nu

Medlemsundersökningen 2015 bygger på cirka 2000 svarande och jämförs med en liknande undersökning 2007.
Både 2007 och 2015 uppgav drygt häften (60 procent) av de svarande medlemmarna att de genomgår en rehabilitering för att återuppbygga sina muskel- och rörelsefunktioner efter en neurologisk skada eller sjukdom. Hur rehabiliteringsträningen går till har dock förändrats och det är inte oproblematiskt.

Fysioterapeutkontakt minskarFör andra året i rad har Neuroförbundet studerat verklighetens Sverige ur ett patientperspektiv och arbetat fram en Neurorapport. I år är temat rehabilitering och nu kräver Neuroförbundet en parlamentarisk utredning om rehabilitering, för att få den ändamålsenlig och i linje med gällande lagar. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia

-Vi ser att kontakt med fysioterapeut minskat medan egenträningen ökat ungefär lika mycket. Det är naturligtvis rimligt att ställa krav på den enskilde att ta sitt ansvar. Det får emellertid inte gå så långt att man inte har kontakt med fysioterapeuten. Denne bör ha en central roll att vägleda och följa upp träningen så att den blir ändamålsenlig, säger Karin Månsson.
2007 ansåg drygt hälften att de svarande att de fick tillräckligt mycket information om hur en neurologisk rehabilitering är uppbyggd och fungerar, men 2015 tyckte bara en av tre (33 procent) svarande att de fått tillräcklig information.

Nöjdheten sjunker kraftigt

När det gäller att få en nödvändig-Vi ser att kontakt med fysioterapeut minskat medan egenträningen ökat ungefär lika mycket. Det är naturligtvis rimligt att ställa krav på den enskilde att ta sitt ansvar. Det får emellertid inte gå så långt att man inte har kontakt med fysioterapeuten. Denne bör ha en central roll att vägleda och följa upp träningen så att den blir ändamålsenlig, säger Neuroförbundets utredare Karin Månsson. Foto: Håkan Sjunnesson neuroMedia individuell rehabiliteringsplan för sin rehabilitering är det ingen skillnad de senaste åtta åren. Fortfarande är det bara en av nio svarande medlemmar (ca 12 procent) som har en individuell rehabiliteringsplan värd namnet.
Nöjdheten med den rehabilitering man erbjudits och genomför har också efterfrågats vid de två undersökningarna. Hela åtta av tio svarande medlemmar var nöjda 2007 medan den andelen drastiskt sjunkit, så att knappt hälften (45 procent) är nöjda med sin rehabilitering 2015.

Krav och ambitioner synkar

En övergripande slutsats i neurorapporten 2015 är att rehabilitering ingår i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Därmed omfattar de krav Neuroförbundet ställer på vård och behandling, även rehabiliteringen.
Vidare överensstämmer FN-konventionens artikel 26, om habilitering och rehabilitering, med Neuroförbundets krav och dessa motiverar också en översyn av rehabiliteringen.
-Dessutom finns det enligt utredningen inte några motsättning mellan Neuroförbundets krav och professionens ambitioner, när det gäller rehabilitering för personer med neurologiska diagnoser, säger Neuroförbundets utredare Karin Månsson.

För andra året i rad har Neuroförbundet studerat verklighetens Sverige ur ett patientperspektiv och arbetat fram en Neurorapport. I år är temat rehabilitering och nu kräver Neuroförbundet en parlamentarisk utredning om rehabilitering, för att få den ändamålsenlig och i linje med gällande lagar. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia

Läs mer om Neuroförbundet arbete kring rehabilitering>

Läs mer om 2015:års neurorapport i detalj>

Hör inslaget om Neuroförbundets neurorapport om rehabilitering i SR Ekot den 2 oktober 2015>