Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Neuroförbundet bakom stroke-forskaren Ullbergs framsteg

  • Datum: 16-11-08, Publicerad av Håkan Sjunnesson
  • Nyhetsredaktör Håkan Sjunnesson

Det finns mycket att göra när det gäller rehabilitering efter en stroke. Det visar Teresa Ullbergs forskning vid Skånes universitetssjukhus, som Neuroförbundet bidrog med 300.000 kronor till förra året.
-Det visar att våra forskningspengar går till patientnära forskning, som kommer till direkt nytta för våra medlemmar, säger Bengt Olsson vice ordförande i Neuroförbundet.

Neuroförbundets vice ordförande Bengt OlssonBengt Olsson Neuroförbundet är tacksam för att ST-läkare som Teresa Ullberg studerar stroke-rehabilitering, så att den kan optimeras i framtiden.
-Det ger ju vården möjligheter att bli bättre och att strokepatienterna får en jämlik och bättre vård. Förhoppningsvis får nu alla och inte bara 75 procent av strokepatienterna en riktigt och för dem en oerhört viktigt uppföljning, säger Bengt Olsson och fortsätter:
-Får alla en ordentlig och relevant rehabilitering, så kommer definitivt strokepatienterna att få ett bättre dagligt liv. Och jag tycker det är utmärkt att vi, Neuroförbundet, har bidragit till denna forskning. Det visar att våra forskningspengar går till patientnära forskning, som kommer till direkt nytta för våra medlemmar.

Stora brister visar sig

Neuroförbundet satsade alltså 300 000 kronor på doktorand Teresa Ullberg, Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, forskning "Stroke- vad händer sen?".
Teresa Ullbergs avhandling från Lunds universitet visar att uppföljning och rehabilitering av strokepatienter har stora brister. En av fyra får ingen uppföljning i vården tre månader efter stroke. Många som drabbas av stroke skrivs ut från sjukhuset, utan att läkare sedan följer upp hur det fungerar med medicinering och rehabilitering.
Särskilt äldre och sårbara strokepatienter uppger att de har rehabiliteringsbehov som inte tillgodosetts och det ger dem sämre möjligheter att träna upp sina förmågor. Ett år efter stroke tycks skillnaderna stora mellan olika patienters tillgång till rehab. Det visar en ny uppföljning som gjorts via kvalitetsregistret Riksstroke.

Förvånad över brister

-Det vi mäter här i vår forskning är ju vad vården faktiskt lyckas uppnå. Speciellt tycker jag det här med läkaruppföljning efter stroke, att en av fyra inte följs upp inom tre månader, är ett förvånande resultat, säger Teresa Ullberg, ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus, som har skrivit en avhandling i ämnet.
Hon har sett att trots att det akuta omhändertagandet av strokedrabbade förbättrats mycket under de senaste åren finns det stora brister i vad som händer efter sjukhusvistelsen. Många har problem att röra sig och med minne och tankeförmåga. Och de nya studierna visar att en av fyra inte får någon uppföljning i vården, bland annat av hur det går med medicinering och rehabilitering. Det är allvarligt, eftersom det kan tillstöta komplikationer, hävdar Teresa Ullberg. Många drabbas av depression eller smärtor. Studierna visar också att en av tre slutar ta en strokeförebyggande medicin under det första året.rehab för benen. Foto: Håkan Sjunnesson

En av fem fick dålig rehab

I tidigare projekts studie redovisades att funktionsnivån efter stroke hos många patienter inte hade stabiliserat sig vid tre månader och att försämring mellan tre månader upp till ett år inte var ovanligt, särskilt hos äldre kvinnor. En annan studie visade att en av fem patienter hade otillfredsställda rehabiliteringsbehov ett år efter stroke. Genom en populationsbaserad kohort från Riksstroke av svenskar över 18 år med strokeinsjuknande mellan 2008-2010 med de korrelerande uppföljningarna vid tre och 12 månader kommer forskningen kunna redovisa vilka insatser kommunen står för samt utgå vilken uppföljning strokepatienten erbjuds inom hälso- och sjukvården. Forskningsprojektet undersöker en rad för patienten viktiga utfall efter stroke, så som funktionsnivå, ouppfyllda rehabiliteringsbehov, läkaruppföljning och följsamhet till behandling med strokeförebyggande läkemedel. Studierna baseras på data från det nationella kvalitetsregistret för stroke (Riksstroke).

Patientnära forskning viktig

-Ytterst syftar forskningen till att stärka långsiktiga insatser efter stroke genom ett bättre strukturerat uppföljningssystem och riktade insatser. Patientnära forskning, som enligt Neuroförbundets målsättning, kommer att på ett positivt sätt påverka vardagen för personer med stroke, säger Bengt Olsson, 1:e vice ordförande Neuroförbundet.
Neuroförbundet satsar på forskning som belyser eventuella ojämlikheter i uppföljning och behandling inom strokevården. Forskning som ska beskriva prognosen vid ett år efter stroke och hur den förändras över det första året. Forskningen kommer även att identifiera ojämlikheter som kan härledas till skillnader i inkomstnivå, födelseland samt utbildningsnivå. Fokus på särskilt utsatta patientgrupper inom stroke.
Neurorapporten 2015 om hur Rehabiliteringen ser ut i Sverige . Foto: Håkan Sjunnesson
I Neuroförbundets "Neurorapport 2015" beskrivs neurorehabiliteringen i Sverige, utifrån Neuroförbundets medlemmars upplevelse. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media Läs mer>

Neuroförbundets bidrag värdefullt

-Forskningsbidraget från Neuroförbundet har använts till den fjärde och avslutande delen av doktorandprojektet som är inriktad på att granska vad socioekonomiska faktorer betyder för uppföljning av strokepatienter och bygger på strokepatienter i Skåne, säger Teresa Ullberg, doktorand, Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus.
-Ytterst syftar projektet till att stärka långsiktiga insatser efter stroke genom ett bättre strukturerat uppföljningssystem och riktade insatser", säger Teresa Ullberg, doktorand, Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus.

Det finns mycket att göra när det gäller rehabilitering efter en stroke. Det visar Teresa Ullbergs forskning vid Skånes universitetssjukhus, som Neuroförbundet bidrog med 300.000 kronor till förra året.-Det visar att våra forskningspengar går till patientnära forskning, som kommer till direkt nytta för våra medlemmar, säger (t.v.) Bengt Olsson vice ordförande i Neuroförbundet. Foto. Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media
(Fr.v.) Neuroförbundets vice ordförande Bengt Olsson, ST-läkaren Teresa Ullberg och neuroförbundets forskningskoordinator Roger Lindahl vid stipendieutdelningen 2015. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet media

Läs mer om Teresa Ullbergs forskning och hör poddradiointervjun med henne>

Läs mer om diagnosen stroke i Neuroguiden>

Läs mer om Neuroförbundets insamlingsarbete för neuroforskning>

Bli medlem i Neuroförbundet och stöd neuroforskningen>