Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Utredningen om Effektiv vård

  • Datum: 16-01-15, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se

Den trettonde januari i år presenterade Regeringens utredare Göran Stiernstedt sin utredning om en effektivare och mer ändamålsenlig svensk sjukvård. I uppdraget har ingått att belysa effektivitetsproblem och viktiga utvecklingsområden.

Utredningens syn på effektivitet kan sammanfattas som det mesta och bästa till patienten utifrån befintliga resurser, dvs. att alla resurser inom vården ska användas på bästa sätt, både för befolkningens hälsa och för varje enskild patient.

Några huvudsakliga orsaker till effektivitetsproblem kan hittas i :

*Styrningen.

Svensk sjukvård har en decentraliserad struktur med huvudmän i såväl 21 landsting och regioner som 290 kommuner och med staten som har ett övergripande systemansvar

* Organisation och arbetssätt - Den industriella logik som präglar vården idag utgår från organisation och flöden istället för patientens behov.

* Strukturen Den svenska hälso- och sjukvården skiljer sig från många i övrigt jämförbara länder genom sin sjukhustunga struktur vilket i sin tur gör att primärvården får svårt att uppfylla sina uppdrag. Detta system försvårar också att hantera den demografiska utvecklingen

* Vårdplatser och överbeläggningar - Logistiken skapar flaskhalsar

* Kompetensförsörjningen - Det handlar om att rätt personer skall arbeta med rätt saker. Antalet undersköterskor och administratörer har minskat vilket i sin tur lägger arbetsuppgifter på annan profession. Inte minst nämns den administrativa bördan som är stor och omfattande

* Verksamhetsstöden ger inte förutsättningar för effektiva arbetssätt

Det handlar om såväl brister i de olika informationssystemen som en avsaknad av kunskapsstöd.

Detta kan innebära stora risker för patienten då många vårdskador kan relateras till brister i information och kommunikation. Det handlar också om feldiagnostisk, försenade diagnoser och åtgärder som inte bygger på aktuell kunskap. Dokumentation sker genom ineffektiva ålderdomliga system.

Några förslag och rekommendationer från Utredningen är:

* En Nationell konsultationsordning föreslås för en koordinerad styrning i syfte att bland annat minska skillnader i utbud och hälsoutfall över landet och för att skapa en större enighet för hela systemet

*Landstingen åläggs en principiell skyldighet att gemensamt utföra uppgifter när det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl.

* Ny lagstiftning om primärvårdens uppdrag Mot bakgrund av att befolkningen blir allt äldre behöver det svenska systemet ställa om så att mer resurser ges till de delar i systemet som har bäst förmåga att hantera patienten och de komplexa sjukdomstillstånd som medföljer

* Primärvården får ett tydligt akutuppdrag

Primärvården ska vara lätt tillgänglig för befolkningen under dygnets alla timmar. Bedömningen är också att det behövs en lagstiftning för att komma till rätta med problemet att patienter söker vård på sjukhusens akutmottagningar för åkommor som kan hanteras på annan vårdnivå.

*Remisskrav för Akutsjukvård Remisskravet ska inte innebära någon särskild formalia, utan handlar om att patienten ska ha bedömts behöva sjukhusens akutsjukvård av primärvård, telefonrådgivning, 112 eller annan sjukvårdsaktör med kompetens att bedöma detta.

Nya krav på primärvårdens organisering Primärvården föreslås delas upp i två organisatoriska delar, den allmänna primärvården och den riktade primärvården. Allmän primärvård kommer organisatoriskt att motsvara den nuvarande primärvården, bl.a. när det gäller regleringen av vårdvalssystem. Den riktade primärvården undantas från det obligatoriska vårdvalet. Den riktade primärvården fullgör primärvårdsuppdraget för äldre med omfattande behov. Den riktade primärvården och kommunernas hälso- och sjukvård och socialtjänst ska utföras gemensamt för äldre med omfattande behov.

Resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård Förslagen innebär att landstingen behöver omfördela resurser inom sina respektive organisationer. Utredningen presenterar en rad åtgärder som landstingen kan behöva vidta för att åstadkomma detta.

Minskad detaljstyrning

Utredningen föreslår att vårdgarantin görs professionsneutral genom att garantin att få besöka läkare inom 7 dagar i primärvården ändras till en garanti att få en medicinsk bedömning inom 3 dagar.

Kontinuitet som effektiviseringsstrategi Utredningen konstaterar att kontinuitet är viktig för effektiviteten. Det finns redan lagkrav på kontinuitet i vården, utredningen avstår därför från att ytterligare lagreglera detta centrala värde. Däremot rekommenderas landstingen att i ökad utsträckning använda kontinuitet, och särskilt teamkontinuitet, som ett viktigt värde och utgångspunkt i sin styrning.

Kompetensförsörjning En stående kommitté för nationell samverkan om kompetensförsörjning i vården föreslås att bland annat se över grundutbildningssystemet

Tjänstgöring inom primärvården i ST-utbildningen för organspecialister förslås utredas. Avsikten är att stärka det framtida samarbetet mellan primärvård och sjukhusvård.

Fler förslag, rekommendationer och fakta hittar du i utredningen i sin helhet:

http://www.regeringen.se/contentassets/42b0aef4431c4ebf9410b8ee771830eb/effektiv-vard---slutbetankande-av-en-nationell-samordnare-for-effektivare-resursutnyttjande-inom-halso--och-sjukvarden_sou-2016-2.pdf (PDF-dokument, )

Utredningen om högspecialiserad vård: http://www.regeringen.se/contentassets/13c797c47802474db94fabac1b3d81c8/sou

Diskutera ämnet på: http://neuroforbundet.se/community/blog/?blogId=10417&entryId=1212#manage-blog