Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Vårdanalys och Neuroförbundet pekar ut stora vårdskillnader

  • Datum: 15-07-03, Publicerad av Håkan Sjunnesson

Både Vårdanalys och Neuroförbundet gjorde det på samma Almedalsseminarium. Med sina olika oberoende undersökningar pekade de ut hur neurosjukvården är orättvis och fungerar väldigt olika runt om i landet. En nationell neurostrategi måste därför skapas. Lyssna på Pod-radioreportaget!

Lyssna på Podradioinslaget: Medverkande: Åsa Ljungvall Vårdanalys, Dag Larsson (s) ordförande för Hälso- och sjukvårdsdelegationen SKL, Emma Henriksson (kd) ordförande Riksdagens socialutskott, Ingemar Färm ordförande Migränförbundet och Lise Lidbäck och Marit Jenset i Neuroförbundets ledning. (MP3-dokument, 8.3 MB)

Reportaget producerat av Håkan Sjunnesson:
En ny rapport från Neuroförbundet visar Lise Lidbäck, Neuroförbundets ordförande. Både Vårdanalys och Neuroförbundet gjorde det på samma Almedalsseminarium. De pekade med sina olika oberoende faktaundersökningar på att neurosjukvården är orättvis och fungerar väldigt olika bra runt om i landet. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMediaoacceptabla brister inom MS-vården. Idag verkar slumpen avgöra vem som får god vård och vem som blir utan. En sorts postnummerrelaterad vård tycks råda och det tycker Neuroförbundets ordförande Lise Lidbäck är förkastligt.

-Det är inte rimligt att det är så och vi måste få till en rättvis vård inom neurologin så att bostadsort i princip inte ska spela någon roll, säger Lise Lidbäck.

Lyckad och misslyckad forskning

Över en halv miljon människor lever med en neurologisk sjukdom i Sverige, men trots att medicinsk forskning gett större möjligheter, är den neurologiska vården otillräcklig.

Alla de medverkande i detta Almedalsseminarium var eniga om att det behövs en nationell strategi för neurosjukvården eftersom den står inför så stora utmaningar. Inom flera neurologiska diagnoser finns det allt bättre bromsbehandlingar och forskningen är också lovande inför framtiden. Dessvärre finns det samtidigt vissa neurologiska diagnoser där det fortfarande inte finns i princip någon vettig bromsande behandling.

Rapporter visar oskälig vårdskillnad

Både Vårdanalays och NeuroförbundetsÅsa Ljungvall Vårdanalys och Lise Lidbäck, Neuroförbundets ordförande. Både Vårdanalys och Neuroförbundet gjorde det på samma Almedalsseminarium. De pekade med sina olika oberoende faktaundersökningar på att neurosjukvården är orättvis och fungerar väldigt olika bra runt om i landet. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia rapporter visar att vården varierar mycket och att det inte finns en koppling mellan att fler neurologer på en sjukvårdsenhet borgar för att vården där håller högre kvalitet.

Relativt snart presenteras de av många efterlängtade nationella riktlinjerna för hur MS och Parkinsons sjukdom ska behandlas. Frågan är bara om dagens 21 landsting har tillräcklig kompetens och resurser att införa de nya nationella riktlinjerna? För cancervården finns en nationell vårdstrategi och nu var paneldeltagarna under ett Almedalsseminarium i stort sett överens om att det måste införas en motsvarande nationell strategi för neurosjukvården.

Kvantiteten prioriteras på ledningsorder

Åsa Ljungvall utredare på Vårdanalys Åsa Ljungvall Vårdanalys och Lise Lidbäck, Neuroförbundets ordförande. Både Vårdanalys och Neuroförbundet gjorde det på samma Almedalsseminarium. De pekade med sina olika oberoende faktaundersökningar på att neurosjukvården är orättvis och fungerar väldigt olika bra runt om i landet. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMediavisade bland annat att neurologerna och andra läkare prioriterar mer snabbarbetade nybesök framför mer tidskrävande återbesök och uppföljningar genom vårdanalys undersökning med intervjuer.

-När de snabbare nybesöken prioriteras är det på uppdrag av ledningen, säger Åsa Ljungvall och pekar på den känsliga tån att det kan tyda på att sjukvårdsledningen lokalt vill visa på kvantitet i resultaten hellre än kvalitet.
-Samtidigt är det viktigt att säga att det också finns mottagningar där man inte upplever detta och att kvaliteten där istället är prioriterad.
-Det finns klara brister i neurosjukvården och vi ser i jämförelse med andra vårdområden att man har problem. Och vissa ställen har större problem.
-Vi föreslår att det framöver görs medicinska revisioner regelbundet och vår samlade bedömning är att vårdgarantin är förenlig med medicinska prioriteringar, säger Åsa Ljungvall.

Bara 3-5 veckors neurologikunskap

För Lise Lidbäck, Neuroförbundets ordförande blev Vårdanalys rapportgenomgång ingen nyhet utan det bekräftar bara bilden som många av Neuroförbundets medlemmar har av neurosjukvården. Att på vissa håll fungerar det bra och på andra betydligt sämre.
-Neurologi är en bristvara i svensk sjukvård och i vissa regioner är det inte alls bra. Primärvården ska kunna göra en första bedömning och remittera vidare till specialist så snabbt som möjligt.
-Men den svenska läkarutbildningen innehåller bara 3-5 veckors neurologikunskap och det tycker vi är alldeles för lite när det handlar om hjärnan och nervsystemet, som har så stor betydelse för människan. Man måste få komma till en neurolog snabbt när man behöver det, kräver Lise Lidbäck.

Neurologen chanslös utan neuroteamet

Anders Svenningsson, neurolog vid Anders Svenningsson, neurolog vid Norrlands universitetssjukhus presenterade den modell av neuroteam som skapats i norra Sverige. Den har gjort vårdköerna kortare och patientnöjdheten stor jämfört med övriga landet. Hemligheten tycks vara ett starkt teamarbete. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMediaNorrlands universitetssjukhus presenterade den modell av neuroteam som skapats i norra Sverige. Den har gjort vårdköerna kortare och patientnöjdheten stor jämfört med övriga landet. Hemligheten tycks vara ett starkt teamarbete där sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och kurator har blivit allt viktigare. Neurologerna har tagit ett steg tillbaka och fått tid för sin spetskompetens.
-Neurologer är flockvarelser som behöver ett bra kvalitetsteam runt omkring sig, säger Anders Svenningsson.

Stockholms neurologer och landstingsledning granskas

Dag Larsson (s) ordförande för Hälso- och sjukvårdsdelegationen i Sveriges kommuner och landsting, SKL verkade ärligt lite chockad över den eniga kritiska statistiken som presenterades på Almedalsseminariet.
-Jag kommer genast att ta upp det här med landstingsledningen och

Dag Larsson SKL och Emma Henriksson ordförande i Riksdagens socialutskott har anledning att se bekymrade ut över bilden av de stora olikheterna i svensk neurosjukvård. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia

neurologerna i Stockholm. Vi har väldigt bra med neurologiresurser, men ligger ändå långt ifrån i topp när det gäller vårdresultatet, säger Dag Larsson.

Han poängterar att han menade att ett bra vårdresultat är att de ska ha nöjda välbehandlade och så friska patienter som möjligt, trots att de lever med en neurologisk diagnos för livet.

Namnkunnig panel levererade klartext

Medverkade under detta Almedalsseminarium i Hälsodalen gjorde: Åsa Ljungvall utredare Vårdanalys, Lise Lidbäck ordförande Neuroförbundet, Anders Svenningsson ordförande Svensk Neurologisk förening, Emma Henriksson (kd) ordförande Riksdagens socialutskott, Dag Larsson (s) ordförande för Hälso- och sjukvårdsdelegationen SKL, Lars-Torsten Larsson avdelningschef Socialstyrelsen. Seminariet modererades förtjänstfullt av Nedjma Chaouche, som fick de medverkande att faktiskt tala lite klartext.

En plump i protokollet för arrangörerna i Hälsodalens seminarieplatser på Almedalen var den bristande tillgängligheten. Neuroförbundets ordförande använder en ordinär elrullstol men det fanns ingen ramp upp på det podium där den stora samtalspanelen var tänkt att tala ifrån.en mycket bristfälliga träfiberskiva som var tänkt som ramp, var alldeles för brant och vek. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia

Otillgängligt seminarium

En plump i protokollet för arrangörerna i Hälsodalens seminarieplatser på Almedalen var den bristande tillgängligheten. Neuroförbundets ordförande använder en ordinär elrullstol men det fanns ingen ramp upp på det podium där den stora samtalspanelen var tänkt att tala ifrån.
en mycket bristfälliga träfiberskiva som var tänkt som ramp, var alldeles för brant och vek. Detta gjorde att moderatorn bestämde att alla medverkande istället skulle befinna sig på golvnivå och seminariet genomfördes med det beslutet.

Delar av Hälsodalens område var mycket bra tillgängliggjort men den väg in på Hälsodalens seminarieområde som var tänkt att kunna användas av alla, innehöll en ramp som var klart bristfällig. Den var bara provisoriskt lagad efter att ha havererat under förra årets Almedalsvecka och den var för brant och saknade kantskydd.

Almedalsveckan anmäld till DO

Vid en första överblick tycks det som Därför har nu Almedalsveckan som fenomen anmälts till Diskrimineringsombudsmannen, DO för bristande tillgänglighet. Anmälare är Lars-Göran Wadén, styrelseledamot i DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder.-Politikerna har deklarerat att diskriminering är förbjuden, men bryr sig inte om att många seminarier utestänger mig som rullstolsanvändare, säger Lars-Göran Wadén, till tidningen Föräldrakraft. Hämtat ur tidningen föräldrakraftom arrangören av Almedalsveckan och de olika organisationerna som har arrangemang under veckan har försökt göra evenemang tillgängliga för alla. Men vid närmare granskning är det en falsk bild på många platser.

Därför har nu Almedalsveckan som fenomen anmälts till Diskrimineringsombudsmannen, DO för bristande tillgänglighet. Anmälare är Lars-Göran Wadén, styrelseledamot i DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder.
-Politikerna har deklarerat att diskriminering är förbjuden, men bryr sig inte om att många seminarier utestänger mig som rullstolsanvändare, säger Lars-Göran Wadén, till tidningen Föräldrakraft. Han anser att Almedalsveckan är en allmän sammankomst och därför omfattas av den nya diskrimineringslagen förbud mot bristande tillgänglighet.

Kan fysiskt inte delta

-Jag känner mig diskriminerad och menar att arrangören av Almedalsveckan missgynnar mig från att delta i den allmänna sammankomsten. Det kan inte vara rätt att bara för att jag tar mig fram rullande med gummidäck istället för gående med gummisulor på skorna, så får jag inte fritt välja bland seminarium, mingel och andra arrangemang.

I sin anmälan hänvisar Lars-Göran Wadén till regeringens lagrådsremiss där det heter "att få möjlighet att delta i allmänna sammankomster och offentliga tillställningar är en väsentlig förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Regeringen anser därför att ett förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet bör införas i fråga om allmän sammankomst och offentlig tillställning", skriver Föräldrakraft.

Håkan Sjunnesson

Läs mer om hur Neuroteamet vid Norrlands universitetssjukhus fungerar (reportage i Neuroförbundets Reflex Magasin nr 3-2014)>

Läs mer om neurologen Anders Svenningsson förklarar hur Umeåmodellen ger patientfokus och skräddarsydd vård i tid (ur reportage i Neuroförbundets Reflex Magasin nr 3-2014)>

Läs mer om Neuroförbundets opinionsarbete under Almedalsveckan i Visby>

Läs mer om att Almedalen har anmälts till DO som icke tillgängligt av Tidningen Föräldrakraft>

Panelen i samtal om nationell neurostrategi Almedalen 2015. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia
Bilden av hur neurosjukvården är organiserad och tycks fungera bra i norra Sverige. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia
Hur neurosjukvården är organiserad och tycks fungera bra i norra Sverige.

Hur ska neurosjukvården lyfta på riktigt i Sverige? Mycket arbete återstår. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia
Hur ska neurosjukvården lyfta på riktigt i Sverige? Mycket arbete återstår konstateras under solnedgången i Visby, Almedalsveckan 2015. Foto: Håkan Sjunnesson NeuroMedia