Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Kort 23-årigt perspektiv blåser upp hopp på World MS Day

  • Datum: 16-05-23, Publicerad av Håkan Sjunnesson
  • Nyhetsredaktör Håkan Sjunnesson

En intressant historiebeskrivning under den årliga europiska konferensen EMSP, gav perspektiv på diagnosen skovvis ms. För bara 23 år sedan kom första behandlingen och nu kan många leva ett bra liv trots diagnosen skovvis multipel skleros, OM man har turen att leva i ett samhälle som kan betala. Något som är värt att hålla fram på World MS-Day 25 maj.

En intressant historiebeskrivning under den årliga europiska konferensen EMSP, gav perspektiv på diagnosen skovvis ms. Det finns idag goda möjligheter att leva ett bra liv trots diagnosen skovvis multipel skleros, om man har tur att leva i ett samhälle som kan betala. Något som är värt att hålla fram idag på World MS-Day. Eva Hardova Den årliga stora europeiska konferensen EMSP, om multipel skleros hölls nyligen i Oslo. "Growing with ms" var temat och en av föreläsarna, Eva Hardova professor i Neurologi i Prag, gjorde en klart tänkvärd historisk översikt. Det handlade om de stora framstegen som skett under de 45 år hon arbetat med diagnosen multipel skleros, ms.
"När jag startade mitt arbete ville ingen ta hand om frågor kring ms, eftersom det inte fanns någon kunskap om sjukdomen och inte heller någon medicin att erbjuda. Nu finns det däremot både kunskap och flera olika behandlingar mot skovvis ms. Dessutom finns det nya behandlingar att invänta inom kort, sa Eva Hardova.

Tur att bo i rikt samhälle

Den tjeckiska professorn redogjorde om den första behandlingen mot ms, som kom så sent som 1993. Därefter kom nya läkemedel efter varandra och 2008 kom så den första tabletten, vilket var ett stort framsteg, enligt Eva Hardova.
Idag finns det drygt tio olika behandlingsval och frågan är hur man väljer behandling?
"Som det ser ut varierar kriterierna för hur man väljer behandling i olika länder. Ofta handlar det numera om hur samhället har råd eller inte att behandla, just för att behandlingarna är dyra. I vissa europeiska länder kan vara mycket svårt att få någon bromsmedicin över huvud taget, påpekar Eva Hardova.
Som ett förtydligande kan nämnas att de nya och mest effektiva ms-läkemedelsbehandlingarna kostar över 200.000 kronor per år och patient och en blodstamcellstransplantation drygt 500.000 kronor, som en engångsbehandling.

Bromsbehandling snarast bra

Annat som inverkar på vad man väljer för medicin mot sin skovvisa ms, är vilka eventuella biverkningar som kan uppstå och om man planerar att bli gravid.
Eva menar att idag vet man att tidig diagnos och tidig behandling är av största vikt. Och att man måste byta behandling om det uppstår biverkningar eller att man ser att läkemedlet inte längre ger effekt. För man ska inte gå obehandlad, betonade professor Hardova!.
Även fast medicinerna är dyra, sparar samhället pengar genom att behandla alla ms-patienter menar hon.

En intressant historiebeskrivning under den årliga europiska konferensen EMSP, gav perspektiv på diagnosen skovvis ms. Det finns idag goda möjligheter att leva ett bra liv trots diagnosen skovvis multipel skleros, om man har tur att leva i ett samhälle som kan betala. Något som är värt att hålla fram idag på World MS-Day. Öivind ThorkildsenObehandlade drabbades hårt

Öivind Thorkildsen professor i Neurologi kunde under ms-konferensen också visa på hur viktig behandlingarna har blivit för hur ms-patienters liv har förändrats över åren. Med den nuvarande möjlighet att stoppa sjukdomsutvecklingen är ms inte samma sjukdom som för 20 år sedan. På den tiden då man inte kunde få någon behandling och det inte fanns någon bromsmedicin påverkade sjukdomen livet väldigt hårt.
Studier har visat vad som hände patienterna efter 10 år utan behandling:

¼ hade dött på grund av sjukdomen

¼ var kvar på arbetsmarknaden

½ arbetar inte på grund av olika funktionsnedsättningar som man fått

Öivind Thorkildsen trycker på hur viktigt det är med en tidig och aggressiv behandling för att man kan stoppar inflammationerna, vilket leder till att man också kan förhindra övergång till progressiv ms.

Studier om progressiv ms pågår

Då det gäller progressiv ms, pågår det flera studier. men de är fortfarande på djurförsöksstadium. Öivind berättade att det pågår intressanta försök på möss där man siktar på att att remyelisera nervtrådarna. Vilket innebär att man vill "laga" myelinet som är skadat runt nervtrådarna. Men annat som är viktigt vad gäller progressiv ms är att man stoppar de ms-inflammationer som finns i början av sjukdomen. Och att man måste göra det tidigt , innan sjukdomen hinner gå över i progressiv ms.
Öivind Thorkildsen trycker därför på hur viktigt det är med en tidig och aggressiv behandling för att stoppa inflammationerna.

Alla bör screenas för depression

Pasquqle Calabrese, psykolog från Schweiz Psykologen Pasqualle Calabrese informerade om att hälften av ms-patienterna har en psykisk påverkan av sin diagnos.
"Då man får en kronisk diagnos är det många frågor som dyker upp och oroar, frågor som påverkar patienterna negativt psykologiskt, det är också vanligt med depression."
Men enligt Pasqualle Calabrese är det inte alltid som depressioner uppmärksammas och behandlas.
"Därför bör alla med multipel skleros screenas för depression, för att man ska hand om och behandla de patienter som verkligen behöver hjälp."
Hans slutsats var att det finns en hel del att göra för att förbättra livskvalitén och för att det ska bli möjligt behövs tillgång till neuropsykologer och neuropsykologisk undersökning, enligt Pasquqle Calabrese.

En av 20 fick ms som barn

Frågan om barn som har multipel skleros En intressant historiebeskrivning under den årliga europiska konferensen EMSP, gav perspektiv på diagnosen skovvis ms. Det finns idag goda möjligheter att leva ett bra liv trots diagnosen skovvis multipel skleros, om man har tur att leva i ett samhälle som kan betala. Något som är värt att hålla fram idag på World MS-Day. Genrebild Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Mediaavhandlades också under konferensdagarna i Oslo. Statistiken visar att en av 20 patienter (cirka 5 procent) av alla som lever med ms, har fått det under barndomen. Diagnosen tar ofta lång tid att ställa just för att kunskapen är dålig kring barn samt att diagnosen uppstår annorlunda på barn med varierande symtom.
I Norge finns ett multidisiplinärt ms-center i Oslo, för barn med ms. Detta just för att samla kunskap och för att kunna följa upp alla barn, som får behandlingar som är framforskade på vuxna människor.
Det framkom också ett behov att forska även på barn för att komma vidare i ms-behandlingarna. Detta eftersom barn har påverkats mindre av omgivande miljöfaktorer och det skulle troligen ge nya infallsvinklar för bättre behandlingar i framtiden.

# Annica Bernehjält / Neuroförbundet Media

Läs mer om diagnosen ms, multipel skleros i Neuroguiden>

Gå med i Neuroförbundet och bidra till den neurologiska forskningen>

Det finns idag goda möjligheter att leva ett bra liv trots diagnosen skovvis multipel skleros, om man har tur att leva i ett samhälle som kan betala. Något som är värt att hålla fram idag på World MS-Day.
Genrebild Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media

En intressant historiebeskrivning under den årliga europiska konferensen EMSP, gav perspektiv på diagnosen skovvis ms. Det finns idag goda möjligheter att leva ett bra liv trots diagnosen skovvis multipel skleros, om man har tur att leva i ett samhälle som kan betala. Något som är värt att hålla fram idag på World MS-Day. Genrebild Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media