Den nya lagen sätter patienten i första rummet

  • Datum: 15-03-24, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se

Den 1 januari 2015 infördes den nya patientlagen. Men vad är egentligen nytt och hur mycket påverkar lagen den enskildes möjlighet till förbättrad vård?

Den nya lagen sätter patienten i första rummet
Vårdsamarbete. Målet med den nya lagen är att stärka patientens ställning, öka valfriheten och dialogen med sjukvården. FOTO: CANSTOCK PHOTO

Neuroförbundet har i sin handlingsplan lyft fram den nya patientlagen som ett verktyg för att påverka vården med patienten i fokus. Är detta verkligen möjligt eller har våra förhoppningar varit för stora på vad lagen ska kunna åstadkomma? Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde.

VÅRA MEDLEMMARS ERFARENHETER har ofta visat att individens behov av hälso- och sjukvård inte är det som har styrt prioriteringarna inom vården. Ur vårt perspektiv prioriteras vård ofta för dem som behöver den mindre. Kroniskt sjuka och personer med livslånga sjukdomstillstånd har haft svårast att komma till i vården och är de som oftast får vänta längst i kontakt med specialister. Långa väntetider till återbesök är ett annat exempel på att störst behov av hälso- och sjukvård inte har varit styrande.

Ur Neuroförbundets perspektiv har befolkningens behov av att snabbt slussas in och ut i primärvården haft större prioritet än att ge diagnos, rätt behandling, återbesök och rehabilitering. Den med störst behov av hälso- och sjukvård har inte getts företräde till vården.

»Vi ska inte längre behöva stå med mössan i hand för att be om doktorns expertutlåtande.« Marit Jenset generalsekreterare på Neuroförbundet

DEN NYA PATIENTLAGEN är ett steg i rätt riktning för att prioritera patientens behov före vårdgivarens systemstrukturer. Frågan är om den nya patientlagen har tillräcklig kraft för att ta oss hela vägen. Någon större förändring kan vi inte vänta oss om vi inte själva efterfrågar och driver på förverkligandet av de möjligheter som nu öppnar sig genom den nya patientlagen.

Målet med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Detta kan låta som självklarheter men kommer i praktiken att kräva nya förhållningssätt mellan vårdgivare och patienter. Vi ska inte längre behöva stå med mössan i hand för att be om doktorns expertutlåtande.

PATIENTLAGEN SKA LYFTA patienten till en nivå där vi kan ställa krav på information och respekt för kunskapen om vår egen kropp och hälsa. Min vård ska utformas i dialog med mig och jag ska ges möjlighet att välja och välja bort. Den geografiska tillhörigheten ska inte sätta gränser.Hela landets sjukvård ska vara öppen och tillgänglig. Detta kommer att ställa stora krav på information från vårdgivarens sida, men också ett nytt förhållningssätt från vår sida. Målet med den nya lagen är med andra ord att stärka patientens ställning.

DE STÖRSTA FÖRÄNDRINGARNA med den nya patientlagen är möjligheten att välja utförare av vård i andra landsting samt ett förtydligat krav på information. Du ska kunna begära second opinion om du har en allvarlig sjukdom, något som har varit krångligt och ifrågasatt av många i dagens vårdsystem. Men det finns begränsningar.
Valfriheten gäller öppenvård och viss specialistvård som inte kräver inläggning på sjukhus. I de landsting som i dag kräver remiss gäller fortfarande landstingets remissregler.

Patientlagen berör inte heller återbesök, något som för personer med neurologiska sjukdomstillstånd är oerhört betydelsefullt för att den vård som ges ska ge effekt och hålla god kvalitet. Den som söker vård i annat landsting på eget initiativ, måste själv stå för eventuella omkostnader i form av resor eller uppehälle.

Blir det något kvar då, kan vi fråga oss. Vad finns kvar att välja? Har det återigen skapats möjligheter för de "friskaste och starkaste" att ställa ytterligare krav på en vård som redan är mest tillgänglig just för dem?

NEUROFÖRBUNDET ÄR I grunden positiv till den nya patientlagen. Vi är det för att vi tror på patientens inneboende kraft och kunskap om sin egen hälsa och att all vård blir bättre av dialog och erfarenhetsutbyte. Men Neuroförbundet tror samtidigt att vi, förbundet och våra medlemmar, kommer att behöva trycka på för att pröva lagens möjligheter.

Vi måste fråga, fråga igen och ha förtroende för att vården finns till just för oss och våra behov. Neuroförbundet kommer att fokusera på patientlagen de närmaste åren med målet att vi alla ska få tillgång till bästa möjliga vård – särskilt när vi behöver den som mest.

Källa: Reflex nr 2015