DEBATT Flexjobb: Regeringen höjer trösklarna och ökar klyftorna i arbetslivet

  • Datum: 16-04-28, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se

Sjukskrivningstalen skenar återigen hos ett av världens friskaste folk. Kostnaderna för sjukförsäkringen kommer enligt Försäkringskassan att öka från 36,6 miljarder år 2015 till 49,3 miljarder år 2020.

Något måste göras för att vända utvecklingen och därför väljer nu regeringen att ta fram det sedan tidigare prövade kortet att låta arbetsgivarna ta över kostnaderna. Regeringen vill att arbetsgivaren ska betala 25 procent av sjukpenningen för varje enskild medarbetare som varit sjukskriven längre än 90 dagar – utan bortre tidsgräns och oavsett orsaken till sjukskrivningen.

Syftet är att "stärka" arbetsgivarnas vilja att minska sjukfrånvaron bland sina anställda. En lysande idé kan tyckas om förutsättningar som ett blomstrande företagsklimat och enbart arbetsrelaterad ohälsa skulle råda. Men ingen av dessa förutsättningar uppfylls.

En av tre svenska medborgare kommer exempelvis att få en neurologisk diagnos under sin livstid. Livslånga obotliga sjukdomar som exempelvis MS, Parkinson och Epilepsi går inte att förebygga ens med världens bästa arbetsmiljö och detsamma gäller tusentals andra diagnoser som vi människor kan drabbas av under ett långt arbetsliv. Det är också viktigt att här poängtera att en kronisk diagnos inte är detsamma som nedsatt arbetsförmåga.

I en ny undersökning av Svenskt Näringsliv/Sifo svarar 8 av 10 av privata arbetsgivare att deras företag skulle bli mer försiktiga vid rekrytering av arbetssökande med ohälsohistorik om förslaget genomförs. 3 av 10 av Neuroförbundets yrkesverksamma medlemmar uppger att de är rädda för att förlora sitt arbete på grund av sin neurologiska diagnos. Att kunna söka en anställning efter en avslutad utbildning eller att byta arbete kommer om möjligt bli ännu svårare om det nya förslaget införs.

I stället för ökade pålagor till redan pressade arbetsgivare, så borde regeringens viktigaste uppgift istället vara att skapa förutsättningar för att alla som vill och kan arbeta ska få göra det efter ork och förmåga. Inte minst handlar det också om att göra det attraktivt för arbetsgivare att anställa. Så skapas också fler bidragsgivare till vårt välfärdssystem. Ekonomiska felriktade pålagor gör det inte. Det tidigare försöket 2005 visade att det inte alls ledde till att sjukskrivna återgick till arbetet. I stället fick människor med någon form av sjukhistoria ännu svårare att hitta ett arbete.

Vi vill därför påminna regeringen om att det nu är hög tid att införa flexjobbsreformen som statsministern utlovade under sitt regeringstal 2014. Flexibla arbetsvillkor och med villkor som även attraherar arbetsgivare att anställa någon som lever med en diagnos eller DEBATT Flexjobb Sida 2 av 2 funktionsnedsättning skapar nya förutsättningar. Då skulle många fler kunna arbeta än idag och inte behöva sitta fast i ett stelbent sjukförsäkringssystem. Ett system som många är så rädda för att falla ur att de inte ens vågar testa sin arbetsförmåga av rädsla för att hamna på bar backe.

Neuroförbundets förslag är inspirerat av den danska reformen Fleksjob. Vi använder uttrycket Flexjobb. Kort beskrivet handlar det om en särskild anställningsform där arbetsgivaren betalar för det arbete som arbetstagaren utför och sedan fyller staten på med resten. Lönen motsvarar heltid och i övrigt är villkoren avtalsenliga. I stället för att fastna i sjukförsäkringssystemet kan man jobba efter egen förmåga. Särskilt bra är denna reform för personer med kroniska och svåra diagnoser. I Danmark minskat antalet förtidspensionärer med MS från 59 % i mitten av 1990-talet till 18 % år 2010. En framgångssaga att ta lärdom av.

Neuroförbundets uppmaning till regeringen är i stället att ta sitt ansvar. I en väl fungerande sjukvård får människor snabbt den behandling och rehabilitering som krävs för att minimera ohälsa. Med flexibla och tillåtande arbetsmarknadsreformer och sjukförsäkringssystem som skapar trygghet för såväl arbetstagare som arbetsgivare, kommer många fler att kunna och vilja bidra till finansieringen av vår gemensamma välfärd. Det ansvaret har vi alla gemensamt!

Lise Lidbäck
Förbundsordförande Neuroförbundet

Diskutera gärna på: http://neuroforbundet.se/community/blog/?blogId=10417&entryId=1269