Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Tydliga ambitioner -frånvaro av konkreta åtgärder

  • Datum: 15-09-22, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se

Idag och imorgon kommer vi på Neuroförbundet att kommenterar regeringens budget för år 2016. Fokus är hälso- och sjukvård, arbetsmarknad, LSS, tillgänglighet samt hjälpmedel.

På gårdagens DN Debatt presenterar regeringen några av sina satsningar från budgetpropositionen 2016. Det positiva är tydligt fokus på hälso- och sjukvård och arbetsmarknad. Samtidigt saknas konkreta åtgärder inom dessa områden för att lösa den ojämlika vården och en tuffare arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning.

Lika tydliga som regeringen är med sina ambitioner för svensk arbetsmarknadspolitik, "2020 ska Sverige ha EU:s lägsta arbetslöshet", lika otydlig är de med konkreta åtgärder. Ambitionen ska nås genom fler sysselsatta och fler arbetade timmar. Alla människor som kan arbeta ska också ha ett arbete, med bra villkor och en lön man kan leva på. Något som ska ske genom växande företag, samt satsningar på matchning och kompetens. Bra ambitioner. Men när det kommer till konkreta åtgärder som bevisligen fungerar nämns inte flexjobb med ett enda ord. Istället fortsätter regeringen med lönebidrag, Samhall och utvecklings- eller trygghetsanställning.

Regeringen måste göra mer. Samtidigt som arbetslösheten är hög ligger antalet lediga jobb på historisk hög nivå. Något som tyder på ökade obalanser på arbetsmarknaden. Matchningen mellan arbetssökandandes kvalifikationer och arbetsgivarnas kravspecifikationer fungerar inte. Det är strukturella problem på arbetsmarknaden vilket bevisligen påverkar personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Neuroförbundet välkomnar att regeringen presentera ytterligare en miljard kronor 2016 till landstingen i en allmän förstärkning. Ja, det behövs. Många landsting har en pressad ekonomisk situation. Samtidigt finns det inga konkreta åtgärder för att:

  • vända neurologbristens utveckling. Det behövs 300 fler neurologer samt att neurologer arbetar med neurologi. Nödvändiga åtgärder för att korta tiden från symtom till rätt diagnos och behandling.
  • var fjärde person med neurologisk symtom får vänta mer än ett år från det att de sökt läkare tills de fick sin diagnos. För 14 procent har det tagit mer än två år från symtom tills rätt behandling kunnat påbörjas.
  • återbesök ska ingå i vårdgarantin. Ett krav för att säkerställa optimal neurologisk behandling.
  • införa neurologisk specialistcentra i Sveriges sex sjukvårdsregioner. Neurologisk verksamhet inbegriper många olika specialistområden och professioner. Specialistcentra kan bidra till att säkerställa kompetens och kontinuitet för alla neurologiska diagnoser.
  • 31 av 43 sjukhus i Sverige inte kan erbjuda en neurologenhet med en trygg och stabil neurologisk kompetens.
  • den ojämlika tillgången till effektiva läkemedel.
  • vården vid vårdbesök endast informerat två procent om patientlagen för personer med neurologisk diagnos.