Medlemsundersökningar

  • Datum: 15-09-16, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se
  • Källa: Neurorapporten 2015 från Neuroförbundet

Neuroförbundets medlemmar har besvarat en enkät om hur de ser på möjligheten att få rehabilitering. Undersökningen omfattar medlemmar med egen neurologisk diagnos. Svaren rapporteras och kommenteras i länsrapporter som riktar sig till förbundets läns- och lokalföreningar och kan ligga till grund för deras fortsatta påverkansarbete.

Svaren från 2015 jämförs med motsvarande enkätsvar från 2007. Samtliga länsrapporter finns på Neuroförbundets hemsida tillsammans med denna rapport.Rapporterna inleds med en gemensam beskrivning av hur det ser ur på riksnivå. Texten nedan bygger på inledningstexten riktad till läns- och lokalföreningarna.

Neurologisk rehabilitering

Livsinriktad rehabilitering
Rehabilitering är ett av de mest prioriterade områdena när förbundets medlemmar säger vad de förväntar sig att Neuroförbundet ska jobbar aktivt för att påverka. Vi pratar om livsinriktad rehabilitering, således inte bara rehabilitering för dem som är i yrkesverksam ålder och har möjlighet att förvärvsarbeta. Vi menar att med en bra rehabilitering där den enskilde ges en aktiv roll och medverkar vid utformning av mål och innehåll i rehabiliteringen kan samhällets kostnader minska. Exempel på kostnadsminskningar är att mindre vård, omvårdnad, hjälpmedel och läkemedel behövs. Rehabilitering är en insats och en investering som lönar sig för den enskilde och samhället.

62 % har rehabilitering - Neuroförbundet

Diagram 1

Både 2007 och 2015 hade drygt 60 % rehabilitering

Vi ser att kontakt med fysioterapeut minskat, medan egenträning ökat ungefär lika mycket. Det är en tydlig trend att den enskilde får ett allt större ansvar för sin träning och får lösa det på det sätt man finner möjligt. Det är rimligt att ställa krav på den enskilde att ta sitt ansvar. Det får emellertid inte gå så långt att man inte har kontakt med fysioterapeut som, utifrån sin kunskap, kan vägleda och följa upp träningen så att man rehabiliterar sig på ett ändamålsenligt sätt.
Fysioterapeuten bör många gånger ha en central uppgift för att hålla samman rehabiliteringen och kunna fastställa delmål och slutmål samt följa upp den enskildes rehabilitering. Det är inga nya behandlingsrön som styr denna utveckling utan snarare ekonomin, vilket kan leda till försämringar för våra medlemmar.

har fått tillräckligt mycket information - Neuroförbundet

Diagram 2

2007 ansåg drygt hälften att de fick tillräckligt mycket information om neurologisk rehabilitering. 2015 hade andelen sjunkit till cirka en tredjedel.

Vi ser över hela landet att man lämnas helt ovetande om möjligheter till rehabilitering. Det är säkert en följd av brist på individuella rehabiliteringsplaner som vi också konstaterat, se diagram 3. Alltför ofta hör vi att man får ett visst antal besök, slentrianmässigt utan individuell bedömning, hos fysioterapeut eller att man erbjuds att delta i någon gruppträning och sedan blir lämnad åt sitt öde. Det blir bara enskilda behandlingstillfällen utan något samband eller uttalad målsättning. Utvecklingen tycks på många håll gå åt fel håll, det är fler i år som upplever att de inte får tillräcklig information jämfört med år 2007. Eftersom hälso- och sjukvården inte tar sitt ansvar kan Neuroförbundet spela en viktig roll genom att informera medlemmarna. Det kan vi göra på såväl nationell, som läns- och lokalnivå.

Har individuell rehabiliteringsplan - Neuroförbundet

Diagram 3

2007 uppgav 12 % att de hade enindividuell rehabiliteringsplan och 2015knappt 13 %.

Det är lika få idag som har rehabiliteringsplansom år 2007 om man tittarpå genomsnittet i riket. I de olikalandstingen finns det de som har flerän tidigare och några som har färre.Det är i alla fall för få som erbjudsindividuell rehabiliteringsplan, även ide landsting som visar på en positivutveckling. Hälso- och sjukvårdslagens3 § anger bland annat att:

Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgå.

Vi menar, att när landstingen beslutar hur rehabiliteringsplaner ska utarbetas och tydliggör samordning mellanvårdens olika enheter, så är en bra och nödvändig grund lagd så att den enskilde kan ges rehabilitering efter behov.Planen ska följas upp och eventuellt revideras och nya mål utformas.

Är nöjd med sin rehabilitering - Neuroförbundet

Diagram 4

2007 var 80 % nöjda med sin rehabilitering.2015 hade andelen sjunkit till cirka 45 %.

Vi befarar att rehabilitering är ett område som alltmer hamnar i det nedprioriterade medicinska området närlandsting och kommuner beslutar om sina budgetar. Alla inser nyttan men när det är dags för ekonomiska prioriteringar får rehabilitering komma i andra hand.Detta bekräftar våra medlemsenkäter när vi frågar om graden av nöjdhet hos medlemmarna. Idag är man imycket högre grad missnöjd. Den enskildes delaktighet och möjlighet att påverka innehållet i sin rehabilitering är en grundsten för att själva behandlingsinsatsen ska ge ett så bra resultat som möjligt.

Påverka och informera

Medlemsundersökningarna kan ni i länsförbund, distrikt och lokalföreningar använda när ni träffar beslutsfattare. Många länsförbund arrangerar eller planerar att genomföra konferenser om rehabilitering och då är statistiken ett ypperligt material att använda och att delge media så att vi får uppmärksamhet kring dessa frågor.Avseende bristen på informationom rehabilitering och dess betydelse,kan ni i lokalföreningarna arrangera temamöten och liknande med inbjudna föreläsare; exempelvis läkare, fysioterapeuter och arbetsterapeuter som berättar hur man går tillväga just i ert landsting.