Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Neuroförbundet: Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

  • Datum: 15-11-17, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se
  • Karin Månsson Neuroförbundet

Till Socialstyrelsen Staffan Söderberg

Staffan.soderberg@socialstyrelsen.se

Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att göra en utvärdering av verksamheten med Fritt val av hjälpmedel. Konsekvenserna för den enskilde ska belysas och analyseras. Bland annat ska kostnader för både enskilda och huvudmän belysas. Erfarenheter ska inhämtas från hjälpmedelsanvändare och utredaren ska ha en dialog med funktionshinderorganisationer. Mot denna bakgrund har Neuroförbundet inbjudits att lämna synpunkter.

Sammanfattningsvis konstatera Neuroförbundet att medlemmar som fått möjlighet att tillämpa Fritt val värdesätter det. Vi ser samtidigt svårigheter förknippade med systemet vad gäller användarens egna initiativ och ansvar samt bristande likvärdighet över landet. För en del användare medför Fritt val uppskattade möjligheter att välja hjälpmedel utifrån egna behov och intressen.

Neuroförbundet menar att de kvaliteter som upplevs positiva inom Fritt val ska fångas upp och erbjudas inom det generella hjälpmedelssystemet

Fritt val av hjälpmedel

2007-2011 hade Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag av regeringen att starta försök med Fritt val av hjälpmedel. Försöken bedrevs i landstingen i Stockholm, Skåne och Uppsala län samt en del kommuner i Kronobergs och Sörmlands län.

Fritt val av hjälpmedel innebär att den som behöver hjälpmedel har möjlighet att välja en annan produkt på marknaden än den som man normalt får förskriven. Om man vill göra ett eget val och förskrivaren bedömer att man klarar det, egenvårdsbeslut, får man en rekvisition på en viss summa att köpa hjälpmedlet för och kan söka och köpa hjälpmedlet på den vanliga konsumentmarknaden. Man äger sedan hjälpmedlet och ansvarar för det. Skötsel, reparationer och skrotning får man ordna själv. Konsumentköplagen gäller, det vill säga den som sålt eller tillverkat hjälpmedlet har ansvar för att åtgärda eventuella fel under garantitiden.

Regeringen vill verka för en mera likvärdig tillgång till hjälpmedel över landet än dagens situation. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen ett flertal utredningsuppdrag, bland annat utvärderingen av Fritt val av hjälpmedel. Dessutom förbereder regeringen en hjälpmedelsutredning. I avvaktan på att utredningsuppdraget redovisas skall ingen ny försöksverksamhet med Fritt val av hjälpmedel startas.

Neuroförbundets hjälpmedelsenkät

Neuroförbundet ska enligt verksamhetsplan för 2015, med temat "att leva med" verka för en mera likvärdig hjälpmedelsförsörjning än den nuvarande samt att ge medlemmar råd och stöd avseende hjälpmedel. Förbundet har därför genomfört en hjälpmedelsenkät riktad till alla medlemmar som uppgett mailadress. Svarande fick också uppge om vi får kontakta dem igen för ytterligare upplysningar.

De medlemmar i Kronobergs, Stockholms och Södermanlands län som uppgett att vi får kontakta dem för ytterligare upplysningar har fått en särskild enkät angående deras erfarenheter av och synpunkter på Fritt val av hjälpmedel.

Resultat från Fritt val-enkäten

Enkäten gick ut till 180 respondenter varav 111 svarade, ca 62 %. 44 % av svarande använder själv hjälpmedel, 49 personer. 45 % av dessa, 22 personer, har själv använt Fritt val. Notera att alla kommuner i de berörda landstingen inte medverkat i Fritt val. Av de 55 %, 27 personer, som inte tillämpat Fritt val har hälften inte erbjudits det, en fjärdedel har avböjt att använda det och en fjärdedel uppger att deras hjälpmedel inte passar in i Fritt val.

3. Varför har du inte använt "fritt val"? - Neuroförbundet

Av de 22 personer som använt Fritt val, har 17 personer använt det till rörelsehjälpmedel, 2 till kognitions- och/eller kommunikationshjälpmedel och 3 till annat.

Fråga 4 vilken typ av hjälpmedel gällde det? Neurförbundet

Av dessa 22 personer hade 8 inte informerats om vad det egna ansvaret innebär och 14 personer hade fått information. 20 personer uppgav att de kunnat påverka fabrikat, modell eller dylikt och 15 personer uppgav att checken räckt till det hjälpmedel de valt.

Av de 22 personer som använt Fritt val tyckte 10 att det fungerat bra för dem och 12 ganska bra. Ingen tyckte det fungerat dåligt. 21 av de 22 personerna skulle rekommendera Fritt val till andra i liknande situation. 17 personer tycker att systemet bör permanentas och 4 personer att det bör permanentas med viss modifiering.

Synpunkter

Neuroförbundets medlemmar har neurologiska sjukdomar och skador som kan yttra sig på många olika sätt. De kan debutera tidigt eller sent i livet, de kan ha ett skovvist eller progredierande förlopp, de kan leda till omfattande funktionsnedsättning och hjälpmedelsbehov. En del sjukdomar och skador kan vara förknippade med kognitiva svårigheter. I princip är sjukdomarna och skadorna livslånga och man får räkna med att de funktionsnedsättningar som uppstått är bestående. Hjälpmedelsbehovet är därför livslångt men kan variera över tiden.

I ett livslångt perspektiv kan hjälpmedelsbehovet se olika ut beroende på livssituation som studerande, förälder, förvärvsarbetande med mera. I detta sammanhang måste man också beakta att hjälpmedelsutvecklingen går snabbt så att det under patientens livstid kan komma nya hjälpmedel som svarar mot funktionsnedsättningar som man tidigare inte kunnat kompensera med hjälpmedel.

För Neuroförbundetsmedlemmar är en individuell, återkommande och sakkunnig bedömning av hjälpmedelsbehovet som helhet, nödvändigt. För exempelvis diagnoser med skovvis förlopp kan det vara så att individens förmåga att hantera sin hjälpmedelssituation själv är som minst då hjälpmedelsbehovet är som störst. Förutsättningarna kan dessutom variera snabbt. Hjälpmedelsbedömningen ska leda till att personen får tillgång till ändamålsenliga hjälpmedel som svarar mot rådande behov och aktuell livssituation.

Fritt val-processen innebär att ett egenvårdsbeslut fattas av personal inom hälso- och sjukvården. Därefter övertar hjälpmedelsanvändaren det ansvar som annars ligger hos hälso- och sjukvården. Användaren ska själv prova ut, välja och köpa hjälpmedel samt skaffa instruktion och träning och tillse att skötsel och underhåll fungerar och då det blir aktuellt

ansvara för skrotningen. Hälso- och sjukvården behåller emellertid ansvaret för att följa upp och ompröva egenvårdsbeslutet. Inom Fritt val finns risk att alltför stort ansvar läggs på den enskilde, återkommande bedömning och förnyelse av hjälpmedlen åsidosätts med mera.

Fritt val kan bara bli aktuellt för en mindre del av dem som har behov av hjälpmedlen. Användaren ska både bedömas vara lämplig att påta sig det ansvar Fritt val medför och villig att göra det. Hjälpmedlet ska vara sådant att det i praktiken finns produkter att välja mellan och produkterna ska dessutom finnas på marknaden inom räckhåll för användaren.

Neuroförbundet menar att de fördelar i form av egna bedömningar och val som Fritt val erbjuder måste gå att tillgodose inom den ordinarie hjälpmedelsverksamheten. Professionellt stöd kan behövas i olika faser då behov och förutsättningar förändras, avlastning vad gäller service och underhåll med mera är funktioner som på ett flexibelt sätt måste gå att bygga upp inom den ordinarie hjälpmedelsverksamheten.

I och med Neuroförbundet enkät om Fritt val av hjälpmedel har förbundet fått del av 22 personers egna erfarenheter. Dessa personer är uppenbarligen intresserade av hjälpmedel. Den nationella funktionshinderpolitiken syftar, i enlighet med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, till delaktighet i samhällslivet. Svarande uppger att hjälpmedelena har stor eller avgörande betydelse för deras möjlighet att vara delaktiga i samhällslivet.

Vilken betydelse har dna hjälpmedel för delaktighet... Neuroförbundet

Enkätens frisvar ger en bild av hur svarande ser på hjälpmedelshanteringen. Flera uttrycker att de möts av okunskap, stress och långa väntetider. Några svarande beskriver att de tröttnat och köpt sitt hjälpmedel själv eftersom det är enklare och snabbare. De positiva omdömena om Fritt val handlar om att slippa detta. De negativa omdömena handlar om brukarens ansvar som kan bli både dyrt och omständligt. I något fall förefaller det positiva omdömet om Fritt val vara i jämförelse med att köpa själv, inte att få hjälpmedlet via hjälpmedelsförsörjningen.

Neuroförbundet menar att den generella hjälpmedelshanteringen måste präglas av ett bra bemötande, kompetens samt effektiv och snabb hantering.

Neuroförbundets enkät visar att de allra flesta kunnat välja fabrikat, modell eller dylikt själv. Två tredjedelar uppger också att hjälpmedelscheckens belopp räckt till det hjälpmedel de valt. Frisvaren visa emellertid inte inom vilka ekonomiska eller andra ramar man valt hjälpmedel. De visar heller inte om merkostnader var nödvändiga eller om det var andra preferenser som ledde till ökade kostnader.

Neuroförbundet menar att upphandling av hjälpmedel och organisation av verksamheten måste vara sådan att den enskilde i praktiken, faktiskt kan få de mest ändamålsenliga hjälpmedlen. Att tillämpa ett samhällsekonomiskt synsätt bör underlätta en sådan hjälpmedelsförsörjning.

Neuroförbundet bidrar gärna med medlemmarnas synpunkter och förbundets slutsatser i det fortsatta arbetet med att utvärdera Fritt val av hjälpmedel och att lägga grunden för en likvärdig tillgång till hjälpmedel över landet.

Neuroförbundet är medlem i federationen Lika Unika som också lämnar synpunkter på Fritt val av hjälpmedel. För övergripande synpunkter på hjälpmedel och nationell funktionshinderpolitik hänvisar Neuroförbundet till Lika Unikas synpunkter.

Med vänliga hälsningar

Karin Månsson

utredare