Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Synpunkter på Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m. m. Rapport 2014:38

  • Datum: 15-09-30, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se

Till
s.registrator@regeringskansliet.se
s.fst@regeringskansliet.se

Synpunkter på Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m. m. Rapport 2014:38

Neuroförbundet har inbjudits att lämna synpunkter på rubricerat förslag. Vi är en rikstäckande organisation av och för personer med neurologiska diagnoser. Dessa diagnoser kan leda till nedsatt rörelseförmåga men också medföra kognitiva svårigheter, extrem känslighet, inkontinens med mera.

Neuroförbundet stödjer sig på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess principer om delaktighet, självbestämmande och jämlikhet. Genom att ratificera FN-konventionen har Sverige förbundit sig att följa konventionens intentioner.

Sammanfattande ståndpunkter

Neuroförbunet ser positivt på att den föreslagna bostadsanpassningslagen är tydligare än den nuvarande och innehåller vissa förbättringar. Vi ifrågasätter att den blir mera förutsägbar än nuvarande och befarar att den leder till ökade kommunal skillnader.

Neuroförbunder menar att det är mycket viktigt att bostadsanpassningslagen bibehåller sin roll inom funktionshinderpolitiken och inte blir ett kommunalt tillgänglighetsbidrag som används för att öka den generella tillgängligheten i hyresfastigheter.

Neuroförbundet menar också, att för att minska och på sikt eliminera, behovet av att använda bostadsanpassningsbidrag för utformningar som omfattas av byggnadslagstiftningens generella krav så måste kommunen ta sitt ansvar. Kommunen kan förbättra sin bygglovsgranskning, använda samråd, kontrollplan, tillsyn och ingripande effektivare än idag.

Neuroförbundet menar dessutom att införande av krav på att enkelt avhjälpta hinder i allmänna lokaler i flerfamiljshus och vissa skärpningar i byggreglerna avseende till exempel trösklar, nivåskillnader och hygienrum väsentligt skulle minska behovet av bostadsanpassning

Inledande synpunkter

Förslaget till ny bostadsanpassningslag har ett mera uttalat sökandeperspektiv och är tydligare än nuvarande lag, vilket Neuroförbundet uppskattar. Vi bedömer emellertid inte att det i sin helhet är harmoniserat med FN-konventionen. Framförallt har lagförslaget alltför många restriktioner i samband med att flytta.

De som behöver bostadsanpassningsbidrag är en heterogen grupp. Det kan vara personer med stor kunskap om de egna behoven, möjliga praktiska lösningar samt bostadsanpassningsbidrag och andra insatser. Det kan också vara personer som plötsligt försatts i en ny livssituation utan möjlighet att överblicka sin situation och utan erfarenhet av bostadsanpassningsbidrag med mera. I vissa fall finnas det utrymme för en tidskrävande planeringsprocess medan anpassningen i andra fall är akut, till exempel i samband med att komma hem från sjukhuset efter en allvarlig skada, eller vid snabbt progredierande sjukdomsförlopp som vid ALS. Sökandes möjligheter att själv hantera hela ansöknings- och genomförandeprocessen, förstå innebörden av olika alternativ och fatta beslut kan var temporärt eller permanent nedsatt på grund av sjukdomen eller skadans karaktär, ålder och dylikt. Neuroförbundet menar att allt detta tillsammans leder till att det måste ställas mycket stora krav på kommunens hantering av processen så att den boende som är i behov av anpassning får bästa möjliga lösning och är införstådd med innebörden av de beslut som fattats.

Synpunkter med anledning av vissa paragrafer

1 § självständigt liv i eget boende

Detta överensstämmer med FN-konventionen och måste vara vägledande vid alla beslut avseende bostadsanpassning.

3 § lämnas till enskild person som äger eller innehar en bostad med hyres- eller bostadsrätt

Bostadsanpassningsbidrag föreslås också lämnas då anpassningsbehovet avser hushållsmedlem som stadigvarande sammanbor med den som söker bidraget.

Detta överensstämmer med nuvarande lagstiftning. Neuroförbundet menar emellertid att om den hushållsmedlem ansökan avser inte är delägare till bostaden eller hyreskontraktet, så är det viktigt att klargöra konsekvenserna vid en eventuell separation eller dylikt.

5 § nytt, bidrag lämnas inte för åtgärder i bostäder som tilldelats efter biståndsbeslut enligt SOL och LSS

Bostäder som avses kan vara gruppbostäder som har hög grad av generell tillgänglighet och användbarhet. Det kan också vara bostäder i det ordinära bostadsbeståndet som används. Sökande kan vara i en situation där det finns tid att söka efter en ändamålsenlig bostad eller ha ett akut behov av ny bostad, till exempel på grund av ändrade familjeförhållanden. Oavsett om det gäller gruppbostäder eller bostäder i det ordinära bostadsbeståndet, kan sökande ha individuella behov som inte tillgodoses i en generell utformning.

Neuroförbundet menar att det centrala är att den individuella anpassning som behövs kommer till stånd, oavsett biståndsbeslut och huvudman. Om huvudmannen, i enlighet med förslaget, får ansvar för och ska stå för kostnaderna för att bostaden blir ändamålsenlig, så kan det trots detta vara lämpligt att hantera anpassningen inom kommunens bostadsanpassningsverksamhet. På så sätt används de rutiner och erfarenheter som finns kring individuell bostadsanpassning, med betoning på individuell, det vill säga när det inte räcker att bostaden har en generellt god tillgänglighetsstandard. Vi menar också att den enskilde, även då bostaden tilldelas med hjälp av biståndsbeslut, ska ha rätt att överklaga beslutet om anpassningsåtgärder.

6 § nytt, lämnas inte om behoven kan tillgodoses med hjälpmedel

Bostadsanpassningsbidrag föreslås lämnas endast för att anpassa och komplettera fasta funktioner i och kring bostaden. Det föreslås också att bostadsanpassningsbidrag inte ska lämnas om fullgod anpassning kan tillgodoses med hjälp av hjälpmedel. Bidrag lämnas dessutom endast till åtgärder som är nödvändiga för att bostaden ska bli ändamålsenlig.

Neuroförbundet menar att det är viktigt att ett helhetsperspektiv om individens situation tillämpas, där både samordning av olika insatser och tidsaspekten beaktas. Förutom hjälpmedel kan samordning med LSS-insatser, bilanpassning med mera behöva göras. Sådan samordning kan ta lång tid. I valet mellan olika lösningar måste det avgörande vara vad som är mest ändamålsenligt för den boende, inte principer eller kostnader.

Neuroförbundet ställer sig frågande till hur samordningen mellan bostadsanpassningsbidraget som är en rättighet, och hjälpmedel som inte är det, kan säkerställas, och menar att ordet "kan" i lagtexten måste strykas, så att texten lyder… om behovet tillfredsställs med hjälpmedel …

Neuroförbundet håller med Boverket om att det hade varit enklare om bostadsanpassningsbidrag och hjälpmedel hanterats inom samma system. Vi menar emellertid att detta förutsätter att även hjälpmedel är en rättighet.

Neuroförbundet menar att utöver grundläggande behov och ändamålsenlighet kan till exempel parkering/biluppställning och viss fastighetsskötsel, som att nå panna och elskåp, vara förutsättningar för självständighet.

7 § nytt,  3. förbättrad brandsäkerhet och 4. värna integriteten för personen med funktionsnedsättning och andra hushållsmedlemmar

Avsikten är inte att lösa arbetsmiljön personliga assistenter och annan personal utan att motverka påfrestning för övriga boende.

Neuroförbundet uppskattar dessa båda nyheter och antar att det kommer att gagna många med neurologiska sjukdomar och skador.

8 § nytt, bostadsanpassningsbidrag lämnas även om avvikelser från bygglagstiftelsens krav på tillgänglighet och användbarhet föreligger, dock inte till egnahem eller ändringar i bostadsrättslägenheter som sökande själv låtit göra

Med nuvarande bostadsanpassningslag förekommer det att sökande nekas bostadsanpassning för åtgärder som inte hade behövt vidtas om bygglagstiftningen följts, som breddning av dörrar, dörröppnare på tunga dörrar, sänkning av trösklar med mera. Förslaget till ny bostadsanpassningslag baseras på att sökande inte ska straffas för förbiseenden som de inte rått över själv. Neuroförbundet uppskattar denna utgångspunkt. Förslaget är emellertid problematiskt på många sätt. Budskapet till byggherrar/fastighetsägare är - det är ok att inte följa lagen, kommunen åtgärdar!

Eftersom avsikten är att sökande inte ska straffas för andras förbiseenden så undantas de som själv låtit uppföra eller ändra egnahem eller bostadsrättslägenheter från regeln att bostadsanpassningsbidrag beviljas trots avsteg från bygglagstiftningen.

Neuroförbundet menar att detta är en märklig slutsats. De som bygger för försäljning och uthyrning är professionella och det ingår i deras yrkesroll att veta vad som gäller. De som bygger eller ändrar åt sig själva är lekmän och ofta engångsbyggare. I båda fallen vilar ett stort ansvar på kommunens kontroll- och tillsynsverksamhet.

Preskriptionstiden för avvikelser från bygglagstiftningen är tio år. Då en ansökan om bostadsanpassningsbidrag leder till att kommunen får kännedom om avvikelser så är det deras skyldighet att vida åtgärder.

Neuroförbundet stödjer, trots stor tveksamhet, förslaget att bevilja bostadsanpassning även till åtgärder som är en följd av att bygglagstiftningen inte följts. Principen måste emellertid gälla utan undantag för dem som själv låtit bygga.

Till stor del är kommunen skyldig till att avvikelser förekommer. Kommunerna har många verktyg för att förhindra avvikelser; information, bygglovsgranskning, samråd, kontrollplan, tillsyn och ingripanden. Neuroförbundet menar att verktygen måste användas med skärpa.

9 § bidrag lämnas inte till ny bostad om den är uppenbart olämplig i fråga om storlek, nivåskillnader, planlösning med mera. Till egnahem lämnas endast anpassningsbidrag för sådant som normalt inte förekommer i egnahem

Förslaget innebär att bedömningen mot bostadsutbudet slopas. Neuroförbundet menar att detta är ett bra förslag som sannolikt kommer att förenkla både flytt- och bostadsansökansprocessen för personer mer funktionsnedsättning.

Det föreslås bli möjligt att få bidrag till enklare hjälpmedelsförråd, större garage och dylikt. Neuroförbundet menar att extra yta för till exempel manövrering och överflyttning också borde vara bidragsberättigade.

En bostad i flera plan som kräver lyftanordning betraktas som uppenbart olämplig. Neuroförbundet vänder sig mot detta. Bostäder i flera plan är normalt förekommande även för relativt små bostäder varför lyftanordningar borde vara bidragsberättigade.

Ett skäl för att välja en viss bostad kan vara att den ligger nära vårdcentral. För en del personer kan detta vara viktigt. Neuroförbundet menar emellertid att för många är sannolikt kommersiell service, kollektivtrafik, skola, arbetsplats med mera viktigare.

För egnahem ska anpassningsbidrag bara kunna ges till sådant som inte är normalt förekommande. Neuroförbundet menar att bedömningen riskerar att bli godtycklig. Vilken kostnadsram ska till exempel tillämpas? En jämförelse kan göras med bilstödet där en liknande regel finns som orsakat problem. Utredningen redovisar dansk bostadsanpassning. Där kan kommunerna kompensera för de merkostnader det innebär att köpa en lämplig bostad. Neuroförbundet menar att en sådan lösning borde övervägas.

10 § fastighetsägarmedgivande

Neuroförbundet har förståelse för att fastighetsägaren/bostadsrättsföreningen måste ha inflytande över vilka åtgärder som vidtas i fastigheterna. Fastighetsägarmedgivandet skapar emellertid stora problem för sökande. Det kan vara fastighetsägare utan kunskap om syftet med och utformningen av bidraget som nekar, det kan var vara ordförande för bostadsrättsföreningar som utan kunskap eller delegationsordning nekar bidra, det kan vara hyresgästreperentanter som i praktiken styr fastighetsägarens avslag.

Neuroförbundet föreslår att information/manual riktad till fastighetsägare och bostadsrättsföreningar tas fram och bifogas förfrågan om medgivande.

11 § förtydligande, 2. bidrag till reparationer om anordning eller inredning utsatts för onormalt slitage på grund av funktionsnedsättningen

Neuroförbundet uppskattar detta förtydligande.

14 § nytt, återanvändning av anordningar

Utredningen föreslår att kommunerna ska kunna välja att återanvända bostadsanpassningsprodukter och att det i så fall ska ske i form av en frivillig överenskommelse mellan kommunen och sökande. Exempel på produkter som kan återanvändas är hissar, lyftplattor och andra större installationer.

Neuroförbundet ser i princip positivt på återanvändning men menar att det ställer stora krav på hantering och information. Produkterna måste till exempel vara i fullgott skick och motsvara sökandes behov på samma sätt som en ny produkt skulle gjort.

15 § nytt, utföra istället för kontantbidrag samt begagnade produkter

Idag är bostadsanpassningsbidraget ett kontantbidrag där det är möjligt att med fullmakt överlåta åt kommunen att genomföra åtgärderna. Utredningen föreslår att bidrag också ska kunna ges i form av utförd åtgärd och överlämnande av begagnad produkt, om sökande och kommunen är överens om detta.

Neuroförbundet har inga invändningar mot att sökande skulle kunna välja mellan kontantbidrag och åtgärd eller ta emot begagnad produkt, med de fördelar vad gäller prispress och rationella rutiner det kan medföra. Det är emellertid viktigt att även då åtgärd väljs måste denna anpassas till bostadens/fastighetens förutsättningar både tekniskt och estetiskt. Detta är en av de frågor som kan leda till både oklarheter och stora kommunala skillnader.

17 och 19 §§ nytt, tidpunkt och belopp samt utbetalning

I paragraferna regleras att det av beslutet ska framgå vilka åtgärder som avses och när de ska vara klara samt om beslutet avser kontantbidrag, ska beloppet anges. Bidraget betalas ut då åtgärderna vidtagits och faktiska kostnader redovisats

Neuroförbundet uppskattar dessa klargöranden.

18 § nytt, kontantbidrag får övertas av fastighetsägaren

Utredningen föreslår att då bostadsanpassning sker i allmänna lokaler i anslutning till lägenheter i flerbostadshus, till exempel i entréer och gemensamhetslokaler, ska anpassningen kunna övertas av fastighetsägaren. Denna får då ansvar för skötsel och underhåll. Fastighetsägaren föreslås också att istället kunna välja ett kontantbidrag som delfinansiering av en mera omfattande ändring för att förbättra tillgänglig och användbar. Övertagandet kräver sökandes medgivande.

Neuroförbundet ser fördelarna med förslaget men vill understryka att sökandes individuella behov inte får åsidosättas och inte heller integriteten för den person bostandanpassningen avser. Vi ser också att det kan uppstå problem om där finns flera boende som har olika behov eller det kommer nya hyresgästen med andra behov än de som fastighetsägaren redan anpassat för. Bostadsanpassningsbidraget måste bibehålla sin roll som en del av funktionshinderpolitiken och inte bli ett "kommunalt tillgänglighetsbidrag" vilket det förekommer att det redan idag betraktas som.

Neuroförbundet menar att enkelt avhjälpta hinder borde omfatta även entréer och gemensamma funktioner i flerbostadshus och att vissa skärpningar av byggreglerna borde göras. En stor del av bostadsanpassningarna gäller borttagande av trösklar och andra enkla och billiga åtgärder. Med de föreslagna regeländringarnas kulle behovet av enklare bostadsanpassningar i till exempel entréer minska väsentligt.

Övriga synpunkter

Ett av skälen till översynen av lagen var att den ska vara förutsebar. Utredningen föreslår förändringar som är frivilliga från såväl kommunens som mottagarens sida.

Neuroförbundet menar att vart och ett av förslagen kan vara välmotiverade och erbjuda möjligheter till rationella lösningar. Det riskerar att uppstå en ny "postnummerfråga". Vi befarar att den kommunala skillnaderna ökar och förutsägbarheten minskar. Förslaget innehåller alltför många delar där kommunerna kan välja olika handlingsvägar och där kommunen och sökande kan teckna olika avtal.

- Lösa ändamålsenligheten med hjälpmedel

- Övertagande av anordning

- Åtgärd istället för kontantbidrag

- Begagnad produkt

- Fastighetsägarens övertagande av anpassningen

Neuroförbundet deltar gärna i fortsatta arbetet med att forma bostadsanpassningsbidraget i överensstämmelse med FN-konventionen så att det verkligen leder till ändamålsenliga bostäder för personer med olika funktionsnedsättningar, likvärdighet över landet och förutsägbarhet.

Neuroförbundet

Lise Lidbäck
Förbundsordförande