Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Synpunkter på Kompletterande promemoria avseende Boverkets rapport 2014:38 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.

  • Datum: 16-09-16, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se
  • Vår referens: Karin Månsson, Neuroförbundet

Neuroförbundet menar att kvarboendeprincipen, civilrättsligt skydd mot ingrepp på egendom med mera är svårförenliga rättigheter. Åtgärder måste därför vidtas för att eliminera risken för att intressemotsättningar uppstår. Sådana åtgärder är riktad, saklig upplysning om bostadsanpassning, ändrade byggregler så att de vanligaste bostadsanpassningsåtgärderna inte kommer att behövas längre, "enkelt avhjälpta hinder" också för bostadshus och att kommunen tar sitt ansvar genom hela plan- och byggprocessen.

2016 - 09 - 15

Till
s.registrator@regeringskansliet.se
s.fst@regeringskansliet.se

Neuroförbundet har inbjudits att lämna synpunkter på rubricerat förslag. Förbundet har tidigare lämnat synpunkter på Boverkets rapport 2014:38, se bilaga. Neuroförbundet är en rikstäckande organisation av och för personer med neurologiska diagnoser. Dessa diagnoser kan leda till nedsatt rörelseförmåga men också medföra kognitiva svårigheter, extrem känslighet, inkontinens med mera.

Neuroförbundet stödjer sig på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess principer om delaktighet, självbestämmande och jämlikhet. Genom att ratificera FN-konventionen har Sverige förbundit sig att följa konventionens intentioner.

Sammanfattning av tidigare lämnade synpunkter

Neuroförbundet ser positivt på att den föreslagna bostadsanpassningslagen är tydligare än den nuvarande och innehåller vissa förbättringar. Vi ifrågasätter emellertid att den blir mera förutsägbar än nuvarande och befarar att den leder till ökade kommunal skillnader.
Neuroförbunder menar att det är viktigt att bostadsanpassningslagen bibehåller sin roll inom funktionshinderpolitiken och inte blir ett kommunalt tillgänglighetsbidrag som används för att öka den generella tillgängligheten i hyresfastigheter.

Neuroförbundet menar också att, för att minska och på sikt eliminera behovet av att använda bostadsanpassningsbidrag för utformningar som omfattas av byggnadslagstiftningens generella krav, så måste kommunen ta sitt ansvar. Kommunen kan förbättra sin bygglovsgranskning, använda samråd, kontrollplan, tillsyn och ingripande effektivare än idag.

Neuroförbundet menar dessutom att införande av krav på att enkelt avhjälpta hinder i allmänna lokaler i flerfamiljshus och vissa skärpningar i byggreglerna avseende till exempel trösklar, nivåskillnader och hygienrum väsentligt skulle minska behovet av bostadsanpassning

Neuroförbundet stödjer, trots stor tveksamhet, förslaget att bevilja bostadsanpassning även till åtgärder som är en följd av att bygglagstiftningen inte följts. Principen måste emellertid gälla utan undantag för dem som själv låtit bygga.

Synpunkter på rubricerat förslag

3 §Bidragstagare föreslås vara den person som har behov av bostadsanpassningen i sin permanenta bostad. Detta oavsett om man äger bostaden, har hyreskontrakt eller "bara" stadigvarande bor där.

Neuroförbundet delar förslagsställarens utgångspunkt att det är den person som behöver bostadsanpassningen som ska vara sökande och fortsatt part i ärendet. Vi menar emellertid att om den hushållsmedlem som ansöker inte är delägare till bostaden eller hyreskontraktet, så är det viktigt att klargöra konsekvenserna för samtliga hushållsmedlemmar om förhållandena ändras; ungdomar som flyttar hemifrån, separation eller dylikt.

11 § Medgivande föreslås ges av samtliga ägare eller rättighetsinnehavare till bostaden eller de utrymmen anpassningen avser. Detta gäller också utfästelse att inte kräva ersättning av sökande för återställning av åtgärderna.

Neuroförbundet har förståelse för att den som äger rättigheter till bostad eller utrymme måste ha inflytande över vilka åtgärder som vidtas. Fastighetsägarmedgivande har hittills kunnat skapa problem för sökande. Det kan vara fastighetsägare utan kunskap om syftet med och utformningen av bidraget som nekar, det kan var vara ordförande för bostadsrättsföreningar som utan kunskap eller delegationsordning nekar bidra, det kan vara hyresgästreperentanter som i praktiken styr fastighetsägarens avslag med flera.

Neuroförbundet befarar att då alla rättighetsinnehavare ska ge sitt medgivande riskerar problemet att växa. Särskilt om det är frågan om gemensamma utrymmen i fastighet med ägarlägenheter där många intressenter kan vara inblandade. Integriteten var ett skäl till att översynen inte föreslog att fastighetsägaren kan vara sökande. Neuroförbundet antar att okunskap och bristande förståelse för anpassningsåtgärdernas betydelse för sökande kan vara ett skäl att neka medgivande. Vi har tidigare föreslagit generella informationsåtgärder i samband med förfrågan om medgivande. För att motivera rättighetsinnehavarna att ge medgivande kan information som är integritetskränkande komma att användas. Denna risk finns inte med i konsekvensbeskrivningen. Konsekvensbeskrivning belyser heller inte genus-och åldersaspekter av förslaget, vilket vi menar att man borde.

Neuroförbundet menar att kvarboendeprincipen, civilrättsligt skydd mot ingrepp på egendom med mera är svårförenliga rättigheter. Åtgärder måste därför vidtas för att eliminera risken för att intressemotsättningar uppstår. Sådana åtgärder är riktad, saklig upplysning om bostadsanpassning, ändrade byggregler så att de vanligaste bostadsanpassningsåtgärderna inte kommer att behövas längre, "enkelt avhjälpta hinder" också för bostadshus och att kommunen tar sitt ansvar genom hela plan- och byggprocessen.

Neuroförbundet deltar gärna i fortsatta arbetet med att forma bostadsanpassningsbidraget i överensstämmelse med FN-konventionen så att det verkligen leder till ändamålsenliga bostäder för personer med olika funktionsnedsättningar, likvärdighet över landet och förutsägbarhet.

Neuroförbundet
Bengt Olsson1:a vice ordförande