Nyheter
Ryggmärgsskada inget hinder för graviditet
De flesta kvinnor med ryggmärgsskada klarar att föda vaginalt, enligt en artikel i tidskriften Vårdfokus. Men vårdpersonal behöver ha koll på de komplikationer som kan uppstå under graviditet, förlossning och vid amning.
Liten genförändring med stor effekt ger nya ledtrådar om epilepsi
PRESSMEDDELANDE. Ibland kan en så liten förändring som en enstaka dna-bas i en gen orsaka allvarlig sjukdom. Hos en pojke med epilepsi stör en sådan mutation inte bara funktionen hos det påverkade proteinet, utan skulle också kunna hämma flera närbesläktade proteiners funktion. Det visar svenska och amerikanska forskare i en studie som sprider ljus över molekylärbiologin bakom vissa former av epilepsi, och som publicerats i tidskriften PNAS.
De fick inte använda sin specialistkunskap
Livet var bra för Christina Brännström. Hon var nygift, hade ännu inga barn och arbetade som sjuksköterska på Infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Men så fick hon symtom på att allt inte stod rätt till. Och så småningom kom hon att diagnostiseras med MS.
Nytt läkemedel mot skovvis MS
Ny läkemedelsbehandling för vuxna patienter med skovvis multipel skleros (RRMS) som ingår i högkostnadsskyddet från och med den 23 april 2022.
Huntingtons sjukdom i Kropp & Själ i P1
Familjer berörda av Huntingtons sjukdom lever med många svåra frågor runt sig och då inte minst barnen som själva kanske kommer att insjukna i framtiden.
Bättre vaccineffekt vid fler B-celler hos MS-patienter
MS-patienter behandlade med rituximab får bättre effekt av covid-19-vaccin om halten av B-celler är högre. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open. Hos patienter med B-celler på 40/µL (mikroliter) eller mer, bildade 9 av 10 patienter en skyddande nivå av antikroppar, medan det var betydligt färre bland dem som hade lägre nivåer.
Louise Hoffsten: “Helt suveränt att resa med rullstol”
Neuros ambassadör, sångerskan Louise Hoffsten, diagnostiserades med MS när hon var 30 år. I dag snart tre decennier senare berättar hon om sin livslust, hur det är att leva med MS och hur kul det har varit att gå i rullstolsskola.
Uppdaterad information om SMA
Sedan en tid finns uppdaterad information om spinal muskelatrofi (SMA) i Socialstyrelsens kunskapsstöd för sällsynta hälsotillstånd.
Kunskapswebbinar om Stroke - se det i efterhand
Vad händer efter utskrivningen från sjukhuset? Om Vårdförlopp 2, de första centrala riktlinjerna för strokevården efter akutskedet.
Operationer i magnetkamera ger säkrare ingrepp i hjärnan
Skånes universitetssjukhus har utfört fyra operationer när patienter ligger i en magnetkamera. Den nya tekniken betyder att neurokirurgiska operationer och andra känsliga ingrepp nu kan utföras med större precision och därmed ökad säkerhet för patienten.
Hjärnforskaren om varför vi drömmer
Pontus Wasling är en av få sömnforskare som forskar på drömmar i Sverige. Just nu undersöker han klardrömmar, där man kan kontrollera sina drömmar, trots att han själv aldrig har kunnat göra det.
Källa: Sajten Läget.
Efterlängtad lärobok om långvarig smärta
Långvarig smärta. Smärtmedicin vol 2. Emmanuel Bäckryd och Mads U Werner (redaktörer). Boken recenseras i Läkartidningen av Gunilla Brodda Jansen, docent, överläkare, rehabiliteringsmedicin och smärta; medicinsk rådgivare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.
Individanpassad behandling av MS
En ny metod gör det möjlig att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar, som till exempel MS, hos olika patienter. I framtiden kan det alltså bli möjligt att styra behandlingen mot just de immunceller som driver sjukdomen hos varje enskild individ, enligt forskare vid KI. Källa: Forskning.se.
Vill du delta i en digital rehabiliteringsstudie?
Karolinska Institutet söker nya deltagare till ett forskningsprojekt med träning på distans för personer som drabbats av stroke eller TIA (transitorisk ischemisk attack).
Snabbare strokebehandling med kamera i ambulansen
Tolv ambulanser i Västra Götalandsregionen har utrustats med videokameror. Syftet är att neurologer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska kunna identifiera de patienter som drabbats av en stroke orsakad av en blodpropp och snabbt avgöra vilken behandling som är bäst för den enskilde patienten.