Oroande trend kring stöd för personer med funktionsnedsättning
”Svårt att ta in hur stor ojämlikheten är”, säger Lise Lidbäck om ny rapport från Socialstyrelsen Socialstyrelsens årliga lägesrapport ”Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning” visar en fortsatt oroande trend som myndigheten menar kan inverka negativt på både livskvalitet och hälsa.
”Det här ligger i linje med den kritik som civilsamhället framförde i samband med förra veckans FN-förhör om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige”, kommenterar Lise Lidbäck. ”När förutsättningar för självständighet och självbestämmande försämras är det tecken på en allvarlig tillbakagång.”
Vi vet att personer med funktionsnedsättning har sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa i jämförelse med befolkningen i övrigt och rapporten signalerar en utveckling som backar allt mer. En utveckling som enligt Socialstyrelsen påverkar genomförandet av den nationella strategin för funktionshinderspolitiken och dess mål om ” jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning...”
Det är främst tillgången till insatser enligt LSS och SoL som analyseras och under flera år har antalet personer med insatser liksom antalet insatser ökat, för att från och med 2021 börja minska. Statistiken visar att det beviljas allt färre insatser per person och att tillgången till stöd har försämrats.
Rapporten visar vidare att långvarigt ekonomiskt bistånd ökar bland personer med funktionsnedsättning, samtidigt som den har minskat för befolkningen som helhet.
”Personer som på grund av kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan arbeta eller bara kan arbeta deltid, riskerar att drabbas hårdast när kostnadsläget ökar”, säger Lise Lidbäck. ”Att behovet av bistånd ökar visar att marginalerna är alltför små för många i den här situationen.”
Analysen visar också att vården är långt ifrån jämlik för personer med funktionsnedsättning. Patienter med diabetes med insatser enligt LSS eller SoL får inte tillgång till behandling i samma utsträckning som övrig befolkning. Dödligheten i bröstcancer, är 5 till sex gånger högre bland kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med bröstcancerpatienter i övriga befolkningen. Socialstyrelsen konstaterar också att anpassningar som behövs inom vården inte alltid görs och nämner särskilt digital tillgänglighet, fysiska anpassningar och alternativa kommunikationsmetoder.
”Mycket mer behöver göras inom vården för att exempelvis screening av bröstcancer ska göras tillgänglig för alla kvinnor oavsett funktionsförmåga”, avslutar Lise Lidbäck. ”Det är svårt att ta in att ojämlikheten inom vården är så stor att människor helt i onödan riskerar att dö i förtid.”