ALS - amyotrofisk lateralskleros

ALS är en grupp diagnoser inom motorneuronsjukdomar, där nervceller som styr de viljestyrda musklerna i kroppen dör. De muskler som inte längre får impulser från nervsystemet försvagas och förtvinar. Nervbanor som går till viljestyrda muskler finns i armar, ben, ansiktsmimiken, sväljningsmekanismen och andningen.

ALS finns i olika former, som: klassisk amyotrofisk lateralskleros, progressiv spinal muskelatrofi, progressiv bulbär pares, pseudobulbär pares, primär lateralskleros. Förloppet varierar en hel del beroende på vilken form det är. Gemensamt för alla former av ALS är att de är fortskridande (progressiva) och bryter ned det motoriska nervsystemet, så att musklerna försvagas. Läs om symtom och att få diagnos.

Insjuknandet i ALS är relativt likartat världen över. Cirka 2–4 individer per 100 000 invånare drabbas varje år. I Sverige insjuknar drygt 220 personer per år. De flesta är i åldern 45–75 år. Sjukdomen är något vanligare hos män. Det finns uppskattningsvis 750–850 personer med ALS i Sverige. 

Synonymer till ALS

  • Progressiv spinal muskelatrofi
  • Progressiv bulbär pares
  • Pseudobulbär pares
  • Primär lateral skleros
  • Motorneuronsjukdom

Andra motorneuronsjukdomar är hereditär spastisk parapares (HSP), spinobulbär muskelatrofi (SBMA, även känd som Kennedys sjukdom) och spinal muskelatrofi (SMA). Till gruppen motorneuronsjukdomar hör även poliomyelitis (polio). 

Här på vår hemsida får du och närstående information, råd och tips om ALS och du kan läsa om framsteg inom neurologisk forskning, vård, behandling och rehabilitering. Läs om behandling.

Forskning om ALS

Det bedrivs omfattande forskning om ALS i hela världen. Forskningen är i första hand inriktad på att finna orsakerna till sjukdomen och att testa nya läkemedel. Dels studeras själva sjukdomsmekanismerna kring motorneuronets nedbrytning, såsom glutamatets och fria radikalers roll. Dels studeras ämnen som kan tänkas förhindra denna skadliga påverkan. Man försöker hitta kombinationer av komponenter som tillsammans skyddar mer än endast en.

Man undersöker också om det finns några samband mellan ALS och yttre faktorer såsom virus och toxiner.

Undersökningar har visat att vid ärftliga former av ALS föreligger ett stort antal muterade versioner av genen för SOD1. Detta felaktiga protein ger upphov till celldöd. Det föreligger därför stort intresse kring genetiken kring ALS och hur man kan påverka de felaktiga generna.

Även vid Umeå universitet pågår omfattande forskning om ALS.

Molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomen och mutationer i SOD1 och andra gener studeras. Förhoppningen är att i framtiden hitta tydliga samband mellan antingen beteendemönster och kroppsliga förändringar eller kroppsliga tillstånd och behandlingar hos ALS-patienter och därmed kunna skapa ett effektivt botemedel.

Sakkunnig: Anne Zachau, överläkare vid neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Viktigt att ingå i det nationella ALS-registret

I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister ALS-registret, som är ett delregister inom Svenska neuroregister. Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en gemensam beteckning för en grupp motorneuronsjukdomar. Syftet med registret är att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur ALS bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i ALS-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av ALS på olika orter i landet. Mer forskning om orsaker till ALS behövs men även att göra ALS-sjukvården likvärdig och högkvalitativ och framförallt utvärderingsbar. 

 

Nyheter om ALS

2024-01-22

Karin - en pionjär inom ALS-forskning

Neurostödd försking Idag är Karin Hjertkvist 80 år och jobbar fortfarande i ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus. Karin är Sveriges äldsta ALS-forskare. Hon har bidragit med värdefulla insatser som forskare inom ALS. I inslaget från Svt Västerbotten berättar Karin om varför hon valt att fortsätta arbeta. Redan under våren 1993 var Karin med och visade på ett viktigt samband mellan ALS och äggviteämnet SOD1. Sedan dess har hon utfört SOD1-enzymanalyser på blodprov och ryggmärgsvätskeprov från flera tusen patienter med ALS.

Läs mer
2023-11-15

Spännande tider för ALS-forskningen

Caroline Ingres projekt är ett av tre som får mångmiljonbidrag av Neuroförbundet för forskningsprojekt kring ALS. Det här ska projektet leda till.

Läs mer
2023-11-15

Mångmiljonbelopp till ALS-forskning

Neuroförbundet delar i år ut rekordstora forskningsbelopp för tre forskningsprojekt om ALS. Anneli Ozanne vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är en av dem som får bidrag för ett projekt. Detta för att utveckla stödet till familjer där en förälder har ALS. - Vi behöver en mer jämlik vård och förhoppningen är att detta projekt kan vara en del som bidrar till det, säger Anneli Ozanne.

Läs mer
2023-11-15

Miljonstöd för att forska om ALS

Grattis Peter Andersen, du får 5,4 miljoner kronor av Neuroförbundet för ett projekt med att forska om ALS!

Läs mer

ALS-webbinarium i december 2023

Är du intresserad av att lära dig mer om ALS? Då är du varmt välkommen att ta del av årets andra ALS-webbinarium som spelades in den 20 december. Webbinariet anordnades av Neuroförbundet och Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning tillsammans med flera specialister och forskare. Ta del av flera intressanta och aktuella ämnen kopplade till ALS.

Läs mer