Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


ALS-dagen: Umeåneurologer gör framsteg i forskning kring ALS

  • Datum: 16-06-16, Publicerad av Håkan Sjunnesson
  • Nyhetsredaktör: Håkan Sjunnesson

Internationella ALS-dagen 21 juni: Forskare vid Umeå universitet kan med sitt arbete ha kommit ett steg närmare gåtan kring den dödliga nervsjukdomen ALS.
"Resultaten visar att bildandet av klumpar av proteinet SOD1, tycks spela en central roll i sjukdomsutvecklingen", enligt professor Thomas Brännström, som tidigare fått forskningsstöd från Neuroförbundet.

Personer med den neurologiska sjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros kan ha en genetisk mutation. Den tycks göra att proteinet SOD1 veckas fel och klumpar sig i hjärnan och ryggmärgens motoriska nervsystem, Det är känt sedan tidigare att aminosyrakedjor kan blida klumpar i nervcellerna hos ALS-patienter, men det har varit oklart vilken roll proteinklumparna spelar i sjukdomsutvecklingen hos personer med ärftligt anlag för ALS, enligt forskarna.– Vi har nu kunnat visa att de sjukliga klumparna sätter igång en dominoeffekt som snabbt sprider sjukdomsutvecklingen upp genom ryggmärgen hos möss. Vi misstänker att så kan vara fallet även för människor, säger professor Thomas Brännström. Foto: Umeå universitetrapporterar forskare vid Umeå universitet, genom Thomas Brännström. Han har under sin forskarbana fått stöd till ALS-forskningen från Neuroförbundets fond (NHR-fonden), vid ett par tillfällen.
Med hjälp av tester som de gjort på möss, upptäckte Umeåforskargruppen att proteinklumparna spred sig snabbt och ledde till ALS. Upptäckten publiceras i den vetenskapliga tidsskriften Journal of Clinical Investigation.

Såg dominoeffekt hos möss

Det är känt sedan tidigare att aminosyrakedjor kan blida klumpar i nervcellerna hos ALS-patienter, men det har varit oklart vilken roll proteinklumparna spelar i sjukdomsutvecklingen hos personer med ärftligt anlag för ALS, enligt forskarna.
– Vi har nu kunnat visa att de sjukliga klumparna sätter igång en dominoeffekt som snabbt sprider sjukdomsutvecklingen upp genom ryggmärgen hos möss. Vi misstänker att så kan vara fallet även för människor, säger professor Thomas Brännström.
Mer forskning behövs, enligt forskarna, men de hoppas i framtiden kunna hitta metoder att förhindra eller stoppa det dödliga sjukdomsförloppet hos personer som bär på ärftliga anlag för ALS.

Efter sommaren hoppas vi kunna rapportera mer om vad de nya upptäckterna som Umeåneurologerna gjort, kan ha för betydelse för att kunna behandla och kunna bromsa ALS i framtiden.

Håkan Sjunnesson /redaktionen

*

Spännande minitriathlon-initiativ drar in bra resurser till ALS-forskningen

För att samla in pengar till ALS-forskningen via Neuroförbundet, har ett team i Hensmåla startat en årlig mini-triathlontävling. Hensmåla ligger i Tingsryds kommun i södra Småland och tävlingen handlar om att simma 340 meter i Stora Hensjön, cykla 9,2 kilometer och springa 6,5 kilometer. Startavgifterna går till ALS-forskningen via Neuroförbundets Fond och 2015 samlades hela 90.000 kronor in. Hur mycket blir det den 23 juli i sommar?

För att samla in pengar till ALS-forskningen via Neuroförbundet har ett team Hensmåla i södra Småland, startat en årligt triathlontävling, där alla startavgifter går till ALS-forskningen via Neuroförbundets Fond. 2015 kunde tävlingsledningen lämna över hela 90.000 kronor till ALS-forskningen. Foto. Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet MediaMedlemmar från Hensmåla triathlon med Lennart Arnesson i spetsen besökte Neuroförbundets kansli 2015. Det är hans syster som har ALS och därför har han och hans kamrater skapat tävlingen som samlar pengar till ALS-forskningen. De överlämnade ett uppskattat bidrag till ALS-forskningen. Från vänster: Alva Gustafsson, Neuroförbundets general­sekreterare Marit Jenset och dåvarande insamlingsansvariga Lotta Sydäng ­Melin, Magnus Gustafsson, Lennart Arnesson, Carina Petersson och Alice Gustafsson.

*

Läs mer om Hensmåla mini-Triathlon som samlar pengar till ALS-forskningen och delta i själva tävlingen>

*

Läs mer om diagnosen ALS, amyotrofisk lateralskleros i Neuroguiden>

Läs mer om Neuroförbundets arbete och stöd till den neurologiska forskningen>

Internationella ALS-dagen 21 juni: Forskare vid Umeå universitet kan med sitt arbete ha kommit ett steg närmare gåtan kring den dödliga nervsjukdomen ALS. Resultaten visar att bildandet av klumpar av proteinet SOD1, tycks spela en central negativ roll i sjukdomsutvecklingen. Illustration: Mikael J. Lindberg et al. PNAS 7 / National Academy of Sciences
Mutationer som ger klumpbildandet av proteinet SOD1 i cellerna, tycks spela en central negativ roll i sjukdomsutvecklingen när det gäller den neurologiska diagnosen ALS, Amyotrofisk lateralskleros. Illustration: Mikael J. Lindberg PNAS / National Academy of Sciences (publicerad med undervisningsmotiv)