Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Ny robotik som hjälpmedel och social rehabilitering på ICRA2016

  • Datum: 16-05-19, Publicerad av Håkan Sjunnesson

Under den årliga internationella robotkonferensen ICRA visades flera intressanta exempel inom hälsorobotiken upp. Konferensen hölls i år i Stockholm och på plats fanns bland annat Kinovas mobila robotarm med flera styrmöjligheter, till och med tankemässigt via hjärnelektroder. Och så den social roboten Furhat för interaktionsträning. Hör poddradiointervjuerna!

Hör poddradiointervjun om Gilles LeclercKinovas robotarm med Gilles Leclerc> (MP3-dokument, 6.5 MB)

Jonas BeskowHör poddradiointervjun med Jonas Beskow om KTH:s socialinteraktiva innovation Furhat> (MP3-dokument, 6.4 MB)

Världsledande robotforskare har under veckan på konferensen ICRA 2016 presenterat olika framsteg och diskuterat problem inom ämnet robotik. Förkortningen ICRA står för The International Conference on Robotics and Automation. Konferensen äger rum en gång per år och har tidigare arrangerats i städer som Karlsruhe, Rom, Kobe, Singapore och Seattle.
Här visas rullande transportrobotar, flygande drönare och olika robotarmar. Allt från industrirobotarmar som rör sig snabbt och med kraft till säkra långsammare produkter som är tänkta att interagera med människan på nära håll.
Med på konferensen är också ett flertal forskare från Kungliga tekniska högskolan, KTH som jobbar just med robotar och artificiell intelligens. Jonas Beskow KTH-forskare med en variant av Furhat-robothuvudet. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet MediaBland andra forskaren Jonas Beskow som demonstrerade den svenska innovationen Furhat.
-Det här är en social robot, som varken har armar eller ben. Men den kan interagera socialt med röst och ansiktsuttryck. Den blinkar med ögonen och kan vända sig mot en människa i rummet när den kommunicerar med honom eller henne, säger Jonas Beskow.

I demensprojekt för minnesträning

-Ett projekt den ska vara med i nu är att fungera som en hjälp till elever, som ett komplement till läraren. En pluggkompis som blir ett sätt att avlasta lärare vid intränings- och inlärningsskedet, hävdar han. Jonas berättar att det robetansiktet får sitt uttryck genom att bilden av ansiktet projiceras via en liten projektor mot baksidan av det halvlgenomskinliga ansiktet. På så sätt är det enkelt att också helt byta ansikte.
Den ska senare i år vara med i demensforskning, där det handlar om att träna minnesfunktioner i ett projekt på karolinska institutet här i Stockholm.
Roboten heter furhat (pälsmössa), för att den första prototypen hade en pälsmössa för att dölja projektorn i bakhuvudet.

Gilles Leclerc styr Kinovas robotarm mjukt och precist med en Joystick. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet MediaSjälvkontroll med mobil robotarm

En annan spännande robotinnovation som verkligen kan betyda mycket för personer med stora funktionsnedsättningar är Kinovas robotarm. En kanadensisk uppfinning i form av en en smidig robotarm som kan kontrolleras med yojstick, tryck och blåsfunktion, nackkontroll och också nyligen genom tankekraft. Robotarmen monteras relativt enkelt på en elrullstol och blir därmed mobil.
-Vi har utvecklat den här armen under tio år nu och den har fått stor betydelse för många personer med stora funktionsnedsättningar. Har man bara någon liten funktion i en hand, en fot eller i nacken och huvudet kan man styra den väldigt precist, säger Gille Leclerc på företaget som tillverkar den.
På Yotube finns en film med deras robotorarm, som en helt förlamad man styr med inplanterade elektroder i hjärnan. Han kan bland annat ta upp en flaska med vatten och själv föra den till munnen för att dricka. Se filmen här>Helt förlamade Eric dricker själv genom att styra robotarmen med tankarna via hjärnelektroder. Youtube

Gilles Leclerc styr Kinovas robotarm mjukt och precist med en Joystick. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media

Fler robotarmar

På Youtube finns flera videor där olika robotarmarmar visas, inte minst den videon som visar en helt förlamad person som kan styra armen via sina tankar och på så sätt ge sig själv en chockladbit.
Elektroder har kopplats in i personens hjärna, i det centra som kan styra denna viljeprocess. När personen sedan tänker sig rörelsen att plocka upp chockladkakan från ett bord och föra den till munnen där ett bett av kakan kan tas, så gör robotarmen den rörelsen. Se videon på Youtube>

Furhats sociala robothuvud i olika varianter med uttryck utifrån samtal

-Svenska robothuvudet Furhat är en social robot, som varken har armar eller ben. Men den kan interagera socialt med röst och ansiktsuttryck. Den blinkar med ögonen och kan vända sig mot en människa i rummet när den kommunicerar med honom eller henne, säger Jonas Beskow. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media
-Svenska robothuvudet Furhat är en social robot, som varken har armar eller ben. Men den kan interagera socialt med röst och ansiktsuttryck. Den blinkar med ögonen och kan vända sig mot en människa i rummet när den kommunicerar med honom eller henne, säger Jonas Beskow. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media
Svenska robothuvudet Furhat är en social robot, som varken har armar eller ben. Men den kan interagera socialt med röst och ansiktsuttryck. Den blinkar med ögonen och kan vända sig mot en människa i rummet när den kommunicerar med honom eller henne. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media-Svenska robothuvudet Furhat är en social robot, som varken har armar eller ben. Men den kan interagera socialt med röst och ansiktsuttryck. Den blinkar med ögonen och kan vända sig mot en människa i rummet när den kommunicerar med honom eller henne, säger Jonas Beskow. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media

Furhat
-Studier med Furhat-robothuvudet pågår eller ska börja för att se vad den här typen av relativt prisvärda interaktiva robotar kan göra för personer med demens och andra minnesproblem eller i olika inlärningssammanhang, säger Jonas Beskow. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media

Pedro Ramilo förevisar Seed Robotics interaktiva handske som styr en robothand precis som handen i handsken rör sig. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet MediaHär hälsar reportern på Pedro som gör handslaget med Seed Robotics lilla robothand genom att göra rörelsen med handsken med sensorer, som trådlöst överförs till robothanden.

Sergi Garcia med PAL robotics humanoidrobot PAL robotics som är under utveckling och kan röra sig autonomt. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media
Sergi Garcia med PAL robotics fullstora humanoidrobot som är under utveckling. Och här nedan deras variant av en rullande transportrobot utrustad med griparm och kamera och laser för att kunna navigera autonomt i ett utrymme den lär sig hitta i:
 PAL robotics rullande servicerobot. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media

Håkan Sjunnesson / Neuroförbundet Media

Läs mer om den senaste hälsorobotikforskningen i Neuroförbundets Reflex Magasin nr 3 / 2016 (utgivningsdag 23 maj 2016)>

Bli medlem i Neuroförbundet för att få läsa den det senaste numret av Reflex Magasin>