Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Välkomnar planer på specialiserad vård i kunskapscentra

  • Datum: 15-11-19, Publicerad av Håkan Sjunnesson
  • Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

I morse blev betänkande om framtidens högspecialiserade vård offentlig, kallad "Träning ger färdighet - koncentrera vården för patientens bästa". Neuroförbundets ordförande välkomnar utredningsförslaget.
-Specialistcentra blir bra. Inte minst för alla våra medlemmar med ovanliga neurologiska diagnoser.

-Välfungerande vårdkedjor måste exempelvis säkras om delar av vården måste ske på annan ort. Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att en specialistvård i världsklass tillgänglig för alla inte skapas i en handvändning. Frågeställningarna är många och komplicerade.-Samtidigt så gläds jag åt alla nya behandlingsmöjligheter som dyker upp och ser en ljus framtid för oss alla. På Neuroförbundet kommer vi att fortsätta att noga följa utvecklingen och ta alla tillfällen för att påverka framtidens högspecialiserade neurosjukvård, säger Lise Lidbäck.Den 19 november 2015 överlämnade utredningen om högspecialiserad vård sitt förslag till regeringen om hur den högspecialiserade vården bör organiseras och utvecklas. Lise LidbäckDen föreslår i korthet att ett antal kunskapscentra i landet skapas, där profession, fakta och behandlingsmodeller byggs upp och som kan bistå sjukvården ute i landet. Detta så att alla medborgare ska få möjlighet att få samma behandling för sin diagnos.

Neuroförbundet med i utredningsprocessen

Neuroförbundets ordförande Lise Lidbäck pekar på att förbundets varit aktivt i detta utredningsarbete och att hon i stora drag är nöjd med det förslag som nu lagts fram:
-Vi har deltagit i flera workshops under utredningsstiden och fått möjligheten att föra våra medlemmars talan. Utredningens förslag kommer att gynna våra medlemmar på många sätt om de genomförs. Koncentration av den högspecialiserade vården såväl nationellt, som inom varje sjukvårdsregion kommer sannolikt att leda till att fler får rätt diagnos så tidigt som möjligt och därmed också snabb tillgång till behandling. Detta kommer också att betyda att förutsättningarna blir ännu bättre för att ta fram nationella vårdprogram, säger Lise lidbäck.

Träning ger större färdighet

Hundratals liv kan räddas och många hundra komplikationer undvikas varje år om hälso- och sjukvården kan organiseras så att personalen Måns Rosen regeringens särskilda utredarefår en möjlighet att träna i större omfattning än i dag.
-Årligen avlider hundratals patienter i onödan i Sverige för att hälso- och sjukvårdspersonalen inte haft förutsättningar att träna tillräckligt, säger regeringens särskilde utredare Måns Rosén.
Utredningen föreslår därför att ett riktmärke för vilka volymer sjukhus bör ha, ska vara i intervallet 50–100 åtgärder per år och att varje individ eller team bör göra cirka 30 åtgärder per år för att uppnå god kvalitet.

500 dödsfall årligen kan undvikas

Tusentals åtgärder görs på svenska sjukhus såsom t.ex. diagnostik, operationer, medicinska eller psykiatriska behandlingar och en hel del av dessa är komplicerade och kräver stor erfarenhet för att lyckas.
-Den vetenskapliga litteraturen och utredningens egna beräkningar pekar på att cirka 500 dödsfall skulle kunna undvikas årligen, antal komplikationer minskas och vårdtider kortas om patientvolymerna skulle öka till minst 100 ingrepp av komplicerade åtgärder på svenska sjukhus. Träning ger färdighet och alla vill göra ett bra jobb, säger utredare Måns Rosén.

Utredningsförslagen i korthetDen 19 november 2015 överlämnade utredningen om högspecialiserad vård sitt förslag till regeringen om hur den högspecialiserade vården bör organiseras och utvecklas. Hundratals liv kan räddas och många hundra komplikationer undvikas varje år om hälso- och sjukvården kan organiseras så att personalen får en möjlighet att träna i större omfattning än i dag. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

Utredningens förslag innebär att:
- Den högspecialiserade vården ska koncentreras både nationellt och i varje sjukvårdsregion.

- Socialstyrelsen får ett utökat ansvar för att samordna och styra arbetet med att koncentrera den högspecialiserade vården.

- Sakkunniggrupper med professionella medicinska experter och patientföreträdare får i uppgift att bedöma vad som ska vara högspecialiserad vård.

- Baserat på detta underlag beslutar därefter Socialstyrelsen vilken vård som ska koncentreras nationellt, men överlämnar underlagen om vad som ska koncentreras regionalt till landstingen som rekommendationer.

Dagliga bevis för vårdens brister

Neuroförbundets ordförande Lise Lidbäck berättar att förbundet ständigt får bevis för att det krävs ett nytänkande kring ovanliga neurologsika diagnoser:
-Vi får dagligen ta del av berättelser om hur våra medlemmar missgynnas beroende på var i landet de bor. Huvudsyftet med den av regeringen tillsatta utredningen är att skapa likvärdig vård över landet och det är inte en dag för tidigt att sätta igång med det arbetet.
-Våra medlemmar skall ha rätt att träffa specialister oavsett var i landet de är bosatta och på förbundet har vi jobbat länge för såväl centrerad specialistvård som ökad jämlikhet och tillgång. Vi har också fått signaler från våra medlemmar att avståendet inte är det avgörande när det gäller tillgången till vård, utan att man helt enkelt vill få tillgång till den bästa tänkbar, säger Lise Lidbäck.

Neurologföreningens centrakrav Neuroförbundets Neurorapport 2014 återges hur Svenska Neurologföreningen definierar ett specialistcentra. "En neurologienhet på större sjukhus bör ha minst 5 neurologer och 3 ST-tjänster i neurologi för att enheten ska ha en trygg och stabil kompetens. Mindre än en tredjedel av de dryga 40 sjukhus som lämnat uppgifter till Svenska Neurologföreningen har en neurlogienhet av denna storlek." Foto. Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

I Neuroförbundets Neurorapport 2014 återges hur Svenska Neurologföreningen definierar ett specialistcentra. "En neurologienhet på större sjukhus bör ha minst 5 neurologer och 3 ST-tjänster i neurologi för att enheten ska ha en trygg och stabil kompetens. Mindre än en tredjedel av de dryga 40 sjukhus som lämnat uppgifter till Svenska Neurologföreningen har en neurlogienhet av denna storlek."
-Att utredningen också konstaterar att hundratals patienter avlider i Sverige helt i onödan för att vårdpersonal inte fått tillräcklig praktik är förskräckligt, tycker Lise Lidbäck Neuroförbundet och fortsätter:

Kommer att kräva nytänkande

Den 19 november 2015 överlämnade utredningen om högspecialiserad vård sitt förslag till regeringen om hur den högspecialiserade vården bör organiseras och utvecklas. Hundratals liv kan räddas och många hundra komplikationer undvikas varje år om hälso- och sjukvården kan organiseras så att personalen får en möjlighet att träna i större omfattning än i dag. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

-Det är lätt att förstå att en sjukvård i världsklass med en samlad expertis på ett mindre antal ställen ökar kunskapen och erfarenheten.
Detta gäller såväl diagnostik som kirurgi. En hjärnkirurg som får göra samma ingrepp 50 gånger istället för 10 gånger per år utvecklar garanterat en större yrkesskicklighet.
Hon konstaterar att den medicinska utvecklingen och möjligheten till avancerade behandlingsmöjligheter kommer att kräva nytänkande på alla plan. Så också organisatoriskt.
-Välfungerande vårdkedjor måste exempelvis säkras om delar av vården måste ske på annan ort. Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att en specialistvård i världsklass tillgänglig för alla inte skapas i en handvändning. Frågeställningarna är många och komplicerade.
-Samtidigt så gläds jag åt alla nya behandlingsmöjligheter som dyker upp och ser en ljus framtid för oss alla. På Neuroförbundet kommer vi att fortsätta att noga följa utvecklingen och ta alla tillfällen för att påverka framtidens högspecialiserade neurosjukvård, säger Lise Lidbäck.

Red. Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

Se TV4-nyhetsinslaget "Vårdreform kanSe nyhetsinslaget i TV den 19 november 2015 där Malin Malmqvist berättar att det tog över ett år innan hon fick sin diagnos als. Foto: TV4 rädda hundratals liv" den 19 november 2015 där Malin Malmqvist berättar att det tog över ett år innan hon fick sin diagnos als.
Regeringens särskilda utredare Måns Rosén berättar också om intentionerna med den utredning om specialistvård som presenterades 19/11-2015. Se inslaget>

----------------------------------------

Läs mer på regeringens webbplats http://www.sou.gov.se/hogspecialiseradvard/>

-Välfungerande vårdkedjor måste exempelvis säkras om delar av vården måste ske på annan ort. Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att en specialistvård i världsklass tillgänglig för alla inte skapas i en handvändning. Frågeställningarna är många och komplicerade.-Samtidigt så gläds jag åt alla nya behandlingsmöjligheter som dyker upp och ser en ljus framtid för oss alla. På Neuroförbundet kommer vi att fortsätta att noga följa utvecklingen och ta alla tillfällen för att påverka framtidens högspecialiserade neurosjukvård, säger Lise Lidbäck. Foto: Håkan Sjunnesson / neuroMedia

Och så här kommenterar styrelsen för Svensk neurokirurgisk förening utreningen:

Neurokirurgerna: Goda råd till utredningen om högspecialiserad vård

Det finns ett starkt samband mellan volym och utfall inom kirurgisk verksamhet, och en fara i att endast titta på enskilda diagnoser inom små högspecialiserade verksamheter, skriver denna författargrupp som vill skicka viktiga synpunkter vidare till utredningen om högspecialiserad vård.

Styrelsen för Svensk neurokirurgisk förening:

Lars Kihlström BL, Karolinska universitetsjukhuset
Magnus Tisell, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Hans Ericson, Akademiska sjukhuset
Emma Svensdotter, Karolinska universitetsjukhuset
David Cederberg, Lunds universitetsjukhus
Peter Milos, Linköpings universitetsjukhus
Pedram Tabatabaie, Norrlands universitetssjukhus

Läs hela insändare: http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/11/Goda-rad-till-utredningen-om-hogspecialiserad-vard/

Läs hela sammanfattningen av utredningen S 2014:11 om framtidens högspecialiserade vård i Sverige> (PDF-dokument, 249 kB)

Läs mer om olika neurologiska diagnoser och neuroforskningen>

Läs mer om Neuroförbundets opinionsarbete för en så bra och tillgänglig sjukvård som möjligt>