Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


" Jag ska bara fixa en grej - det går fort!"

  • Datum: 16-06-17, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se

Du har letat en bra stund. Bristen på parkeringsplatser kan ibland vara frustrerande stor och då dyker den upp. Parkeringsplatsen som är reserverad för personer med funktionsnedsättningar. Du är en alldeles högst vanlig och ärlig person som aldrig skulle drömma om att bryta mot lagar och regler.

Men nu finns det ju en tom plats och du har letat länge. Dessutom är den stor och rymlig. Självklart skaver det lite att det finns en tydlig symbol på parkeringsrutan som skvallrar om att den inte är avsedd för dig. Men ingen "handikappad" verkar finnas i närheten. Du ska ju dessutom "bara fixa en grej" och det går ju fort! Ibland väljer du faktiskt också att "visa hänsyn" genom att sitta kvar i din bil, så att ditt sällskap kan "fixa den snabba grejen". Detta måste ju vara helt okej, för om det kommer någon som ser "handikappad" ut så kan ju hen gå och be dig flytta din bil?

Givetvis har du hört och läst rapporterna om falska parkeringstillstånd som är i omlopp. Aldrig i livet att du skulle tillhöra de kriminella personerna som googlar på "hur köpa parkeringstillstånd för handikappade ?" eller lägga ut frågan på något halvskumt forum på nätet?. För så gör man ju bara inte. Det är oärligt och kriminellt. Det är en helt annan sak att bara "låna" en stund. För du ska ju "bara fixa en grej". Kanske du rent av jobbar på kommunen och har ett mycket viktigt ärende att uträtta?

Ibland kan tankar låta bra i huvudet. Men den krassa verkligheten är en helt annan. För när du "lånar" den här parkeringsplatsen för att du "snabbt ska göra en grej" så hindrar du några av dina medmänniskor att snabbt "göra sina grejer". I synnerhet för att dessa medmänniskor till skillnad mot dig inte har ett större antal upptagna parkeringsplatser att invänta.

Ibland händer det att vi stöter ihop du och jag. Det är inte ovanligt att din kraftiga hörselnedsättning gör sig påmind i de fall du sitter kvar i din bil. Du hör nämligen inte när jag tutar. Och att gå ur min bil och vänligt be dig flytta på dig fungerar dåligt, då jag och andra som har rätt att stå på platsen i regel har betydande svårigheter att göra just detta. Ibland dyker du upp när jag står och väntar. Min närvaro får inte sällan en magisk påverkan på din hälsa. Det är nämligen inte ovanligt att du drabbas av en kraftig hälta vid åsynen av mig. Ibland så har du "bara" lämnat din gamla moster och rycker på axlarna. Någon enstaka gång svär du åt mig.

Det har också hänt att vi träffats i andra sammanhang, där du påpekat vad bra det måste vara att ha ett sånt där "handikappstillstånd" som tillåter att man får parkera överallt. Mitt svar är givet - jag skulle när som helst vilja byta med dig - Du får gärna ta över mitt tillstånd. Du kan få rullstol och bil med. Det medföljer visserligen en ganska omfattande funktionsnedsättning, men det kan väl inte vara så allvarligt?

Kanske du som läser detta känner igen dig lite? Kanske har du stått bakom en sån där bil som på bilden och väntat på att den ska flytta på sig? Samtidigt reflekterade du kanske också över den otillgängliga trappan intill din rättmätiga P-plats. Fast det är en annan fråga. Det kan också hända att du som läser detta själv är en "lånare"? Vid det här laget har du nog förstått att det inte är en så bra idé. För om något missbrukas tillräckligt länge brukar det leda till konsekvenser. Till att börja med konsekvenser för dig i form av kraftigt höjda böter och att kommunerna kommer att få lättare att forsla bort din bil på din bekostnad. Regeringen har nyligen lagt detta förslag och det kommer högst sannolikt bli verklighet. Så även nationella register som kommer att avslöja en del av de där kriminella typerna som kör med förfalskade tillstånd.

Dessvärre finns det nu också kommuner som på grund av din och andras oärlighet (för något annat kan det faktiskt inte kallas) vill införa avgifter och inskränka möjligheterna ytterligare för personer som mig. Bara för att stävja personer som dig.

Men jag tror verkligen på att kommunicera och att samverka. Kan vi inte från och med nu komma överens om en sak du och jag? Du använder parkeringsplatser avsedda för dig när du gör din grej, så kan jag använda den som är avsedd för mig när jag gör min?

Lise Lidbäck
Ordförande för Neuroförbundet