Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet - Upptäck vad vi kan
göra för dig utan att det kostar dig någonting!

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Synpunkter på Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning, Ds 2015:58

  • Datum: 16-02-26, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se
  • Vår referens: Magnus Andersson

Neuroförbundet har inbjudits att lämna synpunkter på rubricerat förslag. Neuroförbundet är en rikstäckande organisation av och för personer med neurologiska diagnoser. Dessa sjukdomar och skador leder i många fall till nedsatt rörelseförmåga, men kan också medföra kognitiva svårigheter, inkontinens, smärta m m.

Hämta: Synpunkter på Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning, Ds 2015:58 (PDF-dokument, 233 kB)

Till
Socialdepartementet 103 33 Stockholm
registrator@regeringskansliet.se
s.sf@regeringskansliet.se
Diarienummer S2015/07492/SF

Synpunkter på Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning, Ds 2015:58

Neuroförbundet har inbjudits att lämna synpunkter på rubricerat förslag. Neuroförbundet är en rikstäckande organisation av och för personer med neurologiska diagnoser. Dessa sjukdomar och skador leder i många fall till nedsatt rörelseförmåga, men kan också medföra kognitiva svårigheter, inkontinens, smärta m m.

Tillsammans kan detta leda till behov av bilstöd, parkeringstillstånd, förflyttningshjälpmedel, hemtjänst eller personlig assistans och även merkostnader orsakade av funktionsnedsättningen m m. Många gånger påverkas även närståendes situation. Neuroförbundet verkar för att personer med neurologiska diagnoser och deras närstående skall få sina behov och rättigheter tillgodosedda och därigenom förbättrad livskvalitet.

Neuroförbundet stödjer sitt arbete på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tillsammans med god kännedom om medlemmarnas erfarenheter och livssituation m m. FN-konventionens principer om full delaktighet, jämlikhet, icke-diskriminering m m har bärighet på frågan om hur våra medlemmar hjälpbehov och merkostnader ska kompenseras.

Neuroförbundet delar utredningens uppfattning om att den nuvarande handikappersättningen liksom vårdbidraget har brister i flera delar. För handikappersättningen gäller exempelvis att det saknas en tydlig beskrivning av innebörden av begreppet merkostnad. Inte heller finns bestämmelser om vilka förutsättningar som ska gälla för att ersättningen ska lämnas på de nuvarande nivåerna 36, 53 resp. 69 % av prisbasbeloppet. Det saknas även bestämmelser om hur sammanvägningen av hjälpbehov och merkostnader ska göras. Allt detta leder enligt Neuroförbundet till godtycke i tillämpningen hos försäkringskassan.

I promemorian föreslås att två nya socialförsäkringsförmåner ska införas – en merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna, samt ett omvårdnadsbidrag till föräldrar vid funktionsnedsättning hos barn.

Synpunkter

Neuroförbundet motsätter sig förslaget att omvårdnadsbidraget endast ska kunna lämnas för ett barn som pga. en funktionsnedsättning har behov av omvårdnad och tillsyn. Detta innebär att vuxna personer med funktionsnedsättning, som i nuvarande handikappersättningen kan medräkna hjälpbehov, inte längre kommer att kunna göra detta.

I förslaget anses dock – när det gäller hjälpbehov till vuxna – att den som har merkostnader för dem (d.v.s. betalar för hemtjänst mm) ska kunna medräkna dessa. Detta innebär alltså att personer som befinner sig i en situation där hjälpen kan köpas av annan gynnas, på bekostnad av den som får hjälpen av en anhörig. De anhöriga tillåts inte alltid bli anställda för att utföra dessa hjälpinsatser, vare sig kommunen infört valfrihetssystem enligt LOV eller inte. Dessutom exkluderas redan i nuläget mycket av den hjälp som anhöriga ger från beräkningen av hjälpbehovet, med hänvisning till äktenskapsbalken.

Neuroförbundet anser följaktligen att omvårdnadsbidraget även ska medräkna hjälpbehov till vuxna anhöriga med funktionshinder. För att förekomma dagens brister avseende otydlighet hur sammanräkningen av hjälpbehov och merkostnader ska göras, kan i förslaget anges direktiv till försäkringskassan på motsvarande sätt som i förarbetena till dagens handikappersättning där 2 timmars hjälpbehov om dagen ger rätt till den lägsta nivån 36 % i handikappersättning.

Neuroförbundet ser positivt på att antalet nivåer i merkostnadsersättningen föreslås utökas från dagens tre till fem. Vi menar dock att den nedre gränsen för att komma i fråga för merkostnadsersättningen på 30 % (vilken beviljas vid merkostnader på 25 % av prisbasbeloppet), ytterligare bör sänkas. Detta då det endast är 3,5 % lägre än nuvarande lägsta gräns på 28,5% av prisbasbeloppet för att tillerkännas handikappersättning.

Neuroförbundet föreslår att den nedre gränsen sätts till 20 % av prisbasbeloppet. Detta är också ungefär i nivå med vårt grannland Norges nedre gräns för motsvarande förmån. Särskilt viktigt med en lägre gräns är det, enligt Neuroförbundet, om nuvarande förslag om att exkludera hjälpbehovet för vuxna med funktionsnedsättning blir verklighet.

Neuroförbundet anser även att den högre gränsen, i förslaget satt till 70 %, bör höjas, då gränsen för att kvala in i denna ersättningsnivå endast ligger 3,5 % högre än den nuvarande högsta nivån i handikappersättningen. Annars riskerar personer med omfattande kostnader att underkompenseras.

Neuroförbundet instämmer, ang. de föreslagna merkostnadsslagen i merkostnadsersättningen, i problembeskrivningen ang. nuvarande system. Neuroförbundet anser dock att det är viktigt att inte detaljreglera och att det i de nuvarande posterna, avseende området "hjälpmedel" är viktigt att påtala att även fritidshjälpmedel bör betraktas som en merkostnad.

Angående förmånstiden så föreslås i den nya lagen merkostnadsersättningen kunna lämnas upp till 3 månader före ansökningsmånaden. Detta innebär en halvering jämfört med nuvarande regelverk då handikappersättning kan lämnas med 6 månaders retroaktivitet. Neuroförbundet saknar en tillräcklig motivering till denna förändring. Vi anser att den nuvarande ordningen med 6 månaders retroaktivitet bör behållas, då vi inte på samma sätt som arbetsgruppen har tilltro till att försäkringskassans information till enskilda i denna del kommer förbättras.

Vid bedömningen av merkostnadsersättningen ska det bortses från de merkostnader för behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd. Neuroförbundet anser att det är viktigt att det tydligt framgår att detta endast ska tillämpas då individen de facto erhåller annat samhällsstöd. Jämför med LSS 7 § där till exempel personlig assistans endast kan nekas om den sökande de facto får hjälpen tillgodosedd på annat sätt.

Neuroförbundet anser att när det gäller poster som de föreslagna hälsa, vård och kost respektive hjälpmedel ska inte individen drabbas om ansvariga huvudmän inte tillhandahåller dessa, om själva behoven av dem är medicinskt styrkta.

Neuroförbundet motsätter sig avslutningsvis den övre åldersgränsen på 65 år vid beräkningen av merkostnadsersättning, både vad gäller den hittillsvarande handikappersättningen liksom i förslaget om merkostnadsersättning. I dag har individen rätt att arbeta upp till 67 års ålder, och det är då även rimligt att uppkomna merkostnader upp till denna ålder kan ersättas.

Med vänlig hälsning
Neuroförbundet
Lise Lidbäck förbundsordförande