Stäng

Prova medlemskap!

Prova medlemskap i 3 månader hos Neuroförbundet och upptäck vad vi kan göra för dig utan att det kostar någonting

Neuroförbundet

Din e-post har skickats

Gör det nu!
www.neuroforbundet.se


Neurorapporten 2016

  • Datum: 16-10-14, Publicerad av peter.andersson@neuroforbundet.se

Jag kan alltid ringa neurologsköterskan och får snabbt hjälp med det jag söker för.

Neurorapporten ska bidra till att, ur ett patientperspektiv, "sätta neurologin på kartan". Neurorapporten 2016 handlar om värdet av multidisciplinärt, teambaserat omhändertagande. Rapporten bygger på Neuroförbundets medlemsenkät och Svenska Neurologföreningens kartläggning av neurologins utbyggnad. Allt fler neurologiska sjukdomar kan behandlas effektivt, därför växer behovet av återbesök och uppföljning hos neurologisk expertis. Cirka en tredjedel av landets offentligt finansierade sjukhus saknar emellertid neurologer anställda och fyra av fem saknar fullt utbyggd neurologienhet.

Neurologiska sjukdomar är komplexa och påverkar hela livssituationen. Det är dessutom vanligt att patienten har flera diagnoser eller symptom. Komplexa situationer kräver multidisciplinärt, teambaserat omhändertagande. Detta är ett beprövat arbetssätt inom neurologin, neuroteam.

Skylt med neurologenheter på ett sjukhus

En neurologienhet bör enligt Svenska Neurologföreningen bestå av:
• minst 4 neurologspecialist
• minst 2 ST-läkare i neurologi
• minst 3 sjuksköterskor med neurologisk inriktning
• tillgång till neuroteam som inkluderar minst tre av yrkesgrupperna fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, logoped, dietist, psykolog/ neuropsykolog och uroterapeut

Det saknas dokumentation av att teambaserat omhändertagande medför samhällsekonomiska vinster. En förbättrad vård och omsorg kan emellertid fördröja sjukdomsutveckling och motverka funktionsnedsättning vilket är samhällsekonomiskt gynnsamt.

En god hälsa och vård på lika villkor i hela landet, är samhällets målsättning. Tillgång till vård och behandling är emellertid ojämnt fördelat och personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa än vad som är betingat av deras sjukdomstillstånd.

2014 genomförde Neuroförbundet en medlemsenkät om vård och behandling och 2016 genomfördes en liknande enkät. Svarsalternativen har utvecklats och frågor om neuroteam och livssituation tillkommit. Svarsfrekvensen 2016 var 38 % och svaren är väl spridda över landet. Inget tyder på att patienterna har kontakt med neurolog oftare 2016 är 2014 men det verkar ta längre tid att få rätt diagnos.

Att alla ska må bra och kunna vara delaktiga i samhällslivet är samhällets målsättning. Enkätsvaren visar att svarande uppfattar sin livssituation som "Ganska bra" trots sjukdom. Hinder för delaktighet ligger ofta utanför vårdens ansvarsområde. Många uppger att anhöriga har en viktig roll för att upprätthålla god livskvalitet. En av tre är missnöjda med sina vårdkontakter. Missnöjet gälla ofta kontakten med vårdcentraler.

Tillgången till neuroteam är olika för patienter med olika diagnoser. Neuroteam är relativt etablerat för patienter med MS och ALS men inte för dem med polyneuropati och stroke. Upplevelsen av vården som sådan är påtagligt mera positiv hos dem som har tillgång till neuroteam än dem som inte har det. Tillgång till neuroteam förefaller dessutom leda till att patienterna uppskattar sin hälsa och sin livssituation mera positivt än de som inte har tillgång till neuroteam.

Stroke, MS, Parkisons sjukdom och epilepsi är diagnoser som har eller är aktuella för nationella riktlinjer. Svaren från medlemmar med respektive diagnos skiljer sig åt. Patienter med stroke och epilepsi uppger fler diagnoser och symtom än de med MS och Parkinsons sjukdom. Nationella riktlinjer förefaller inte borga för att patienten får en positiv syn på sina livsvillkor och vårdkontakter. Däremot kan kontakt med neurologer och neuroteam leda till att patienten har en positiv syn på sin livssituation och är nöjd med vårdkontakterna som sådana.

Neurorapporten 2016 visar på en del behov som måste tillgodoses för att förbättra vård och behandling och därmed livskvaliteten för patienter med neurologiska sjukdomar.

> Medvetenhet och kunskap om att patienterna kan ha flera diagnoser samtidigt, och hur dessa påverkar varandra, måste öka
> Fler neuroteam måste etableras
> Neuroteam för fler diagnoser än idag måste etableras
> Värdet av teambaserat omhändertagande måste dokumenteras
> Neurologienheter behöver byggas ut över hela landet